Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
105
Rajalin (f. 1757, som afgick 1810 och dog 1825) gaf på Roma
kloster föredömet af ett "genom odling rätt åkerbruk som lönar sig,
samt föregick i trädgårdsskötsel, anlade plantskola för löfträd och
uppmuntrade skogsbesparing samt till försök med tröskmaskin,
di-kesgräfning, m. m. och upphjelpte sina torpares vilkor’), samt hade
en faderlig vård om alla sina tjenare; hvaijemte kan nämnas att
åkerbruket på klostret den tiden, drifvet blott med aderton par oxar,
gaf mer inkomst än långt senare då gården sköttes med 30 par
dragare, äfvensom att der år 1800 såldes 200 tunnor hvete (till
7i rdr tunnan) *). För en väl skött hushållning efter nyare tiders
fordringar utmärkte sig bröderne, handlanden Göran Mattis Donner
(† 1808) på Hallfride i Follingbo och den vackra gården Stafva i
Bardlingbo (mellan hvilka den fjerdingsvägslånga stengärdsgården
vid landsvägen vitnade om hushållningsplan och styrka, m. fl.
hemmansdelar; samt Jac. Nicl. Donner († 1809), som, utom
hufvud-gården Klintebys i Klinte, dersammastädes egde många flera
gårdsdelar, alla skötta med full hand och största omsorg. Omkring 1806
sattes vid Ejsta potatis allraförst i åker och 1807 skördades der
klöfver; timotej-gräs såddes första gången 1811 i Roma prestgård
och 1812 vid Magnhuse i Gothem; hvarunder flerstädes allt bättre
jordbruksredskap kommo i gång. Och redan 1802 funnos, som sagdt,
bönder, som gräft 700 famnar dike och lagt tusen famnar
stengärds-gård. Också lågo allt flere bönder ej mera så tidt i skogen samt
förderfvade sina dragare på landsvägen genom körslor med trävaror
som föga betaltes; andre af dem voro ej längre så hugade att för
kaupmännerna göra kalktunnor och forsla packsten (läskad kalk)
ned på hamnarna; och, hvilket var det märkvärdigaste, en och
annan mycket förståndig bonde vågade mot den allmänna meningen
för åkern öfverge stranden, ty det ansågs af de gamle för stor skam
att köpa hus-fisken! Och så gjorde snart den äkta gammaldags och
sinnesfasta storbonden Nils L:n Broman Hau i Fleringe (f. 1766),
hvilken dertill var Fåröbo, men som alldeles öfvergaf hafsfisket,
») Huth. Sällshs Handl., I., sid. 104.
2) Hilfeling, anf. st., II., sid. 158.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
