Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
förhållanden som Hush. Sällskapet 1818 klagar, helst de alraflesta
s. k. hushållare icke använda potatisskörden (af 27,000 tunnors
årlig medelafkastning, vid år 1841) till boskapens utfodring,
hvarigenom de skulle stärka sitt åkerbruk, utan i stället till
bränvinsbränningen medelst 2,507 särskilda bränvinspannor’). Men värst var,
här som annorstädes, det skändliga superiet, som härmed kom i
svang, samt det outsägliga folkelände, skam och skada, som det
olycksaliga bränvinet ända till k. Oscar l:s dagar bragte med sig för
land och folk, ett missbruk af Guds gåfvor, som slutligen äfven i
potatissjukan fått sitt straff. — Detta ifriga rifvande i jorden för
att allestädes sätta potatis, gjorde likväl att man här och hvar
fann jord, som dugde också för andra rot- och gräsväxter; nog af.
odling af rofvor, klöfver, timotej, lucern, m. m. blef öfver allt
vanligare, en vigtig förbättring, som snart ökade fodertillgången samt
gaf kraft åt åkern. Denne, allt flitigare dikad och allt båttre plöjd
medelst vänd-plogen s) (i början af bonden smidd hemma), gaf allt
bättre skördar; och som säden icke mera så allmänt vindades
medelst väder och rensades blott med risseln och löfqvasten, utan
flerstädes med vindmaskin, vardt vår spannmål vida renare än
fordomdags; och man beflitade sig på allt sätt att rengöra den från
allehanda o-frö och isynnerhet lök, som länge hade gjort all
Gotlandsråg illa känd i handeln, ja ibland knapt säljbar: deremot har vårt
ypperliga trinda och vigtiga tvåradiga korn, det enda slag som här
sås, alltid varit en begärlig vara. En olägenhet, som under de
senaste åren uppkommit, sedan boskap och svin ej längre få så fritt
ströfva på landsvägarna, år den nu tillväxande mängden af tistlar,
kardborrar och nässlor, som nu obehindradt der frodas samt genom
fröspridning skada åkrarna.
£änge hade man vetat att åkerjorden på Gotland är af
förträfflig beskaffenhet och kan bära väl upp, emedan hon hvilar på
kalkgrund eller år mer och mindre uppfyld af kalkstoft, hvarutom
’) M. Fr. Ihre, anf. st., sid. 15.
2) Tobias Lang i Kopparsvik brukade redan 1814 vändplog på gammal jord,
samt odlade tidigt klöfver och timotej äfvensom färgväxter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
