Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
bara. — Men, sedan uppmärksamheten inom Hush. Sällskapet en
gäng blifvit vänd pä värdet af våra myrar, önskade månge allt
lifligare deras aftappning och odling, en tanke, som allt från
Sällskapets första år framträdt i flera dess afhandlingar l).
År 1818 vardt, i följe af Hush. Sällskapets underd. hemställan
till K. Maj:t, engelsmannen Georg Steffens hitkallad för att på
Kronans bekostnad undersöka Gotlands myrar och uppgöra förslag till
deras torrläggning och uppodlande. Följande året 1819, mätte och
afvägde Steffens sjuttioen särskilda myrar, innehållande en vidd af
nära 50,000 tunnland, af hvilka bland de största äro Martebo- (med
stor-) myr af 10,000 tid, Måster-myr 7,000 tid, Roma- eller
Ålna-myr 3,500 tid, Elingkuns-myr 2,300 tid, Rone-myr 2,000 tid,
Älva-myr 2,000 tid, Eörme-myr 2,000 tid och Hangvars-myr 1,600
tunnland; och dessutom finnas i deras närhet omkring 100,000 tid
betes- och ängsmarker, som lida af stillastående vatten. Om detta
Steffens arbete i odlingens tjenst är hans "Berättelse" (af d. 24
Dec. 1819), 68 sid. 4:o, tryckt (i Visby) 1839, då ett exemplar
deraf tilldeltes hvarje socken; och deruti yttrar han, bland annat, i
slutet: "För att sätta i större ljus förträffligheten och rikedomen af
denna Ö, har jag tagit prof ej allenast af matjorden, utan jämväl
af underlagren, hvilket... vitnar om deras utmärkt goda
beskaffenhet. Under tretton års vistande i mitt nya Fädernesland (Sverige)
har jag i de flesta af dess olika landskap haft tillfälle besigtiga alla
slags sankmarker, men ingenstädes funnit så mycket förträffligt land
under namn af kärr eller myr som på Gotland, och icke heller
några som med så mycken lätthet kunna uttorkas och odlas....
Gotland afyttrar årligen 10,000 tunnor spannmål *), men bör i stället
kunna afyttra minst 150,000; ty icke blott myrarna, utan två
tredjedelar af betes- och skogsmarkerna äro vida bättre än de gamla
odalfälten. Med ett ord, i allmänhet tagen är denna Ö så
beskaffad, att ingen del af Hans Maj:ts länder kan framvisa så mycken
>) Hush. Sällsk. Handl. I., sid. 343 och IL, sid. 951 (&r 1821, sid 288, 304
och 343), o. s. v.
2) Enligt M. Fr. Ihre, anf. st. sid. 10, var år 1840 utförseln 12 till 15,000
tunnor (men 1870 utskeppades omkring 86,000 tunnor, fast mål).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
