Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
värdet för rörelse och förkofran, som ligger i våra vattendränkta
myrfålt, utan härstädes var den alraförste, som grep sig an med en
myrodling, var handl. Edv. Isr. Grubb (1780 f. i Södermanland, †
1853)’). Han hitkom 1808 om hösten och såg Gotland uti dess
gamla enfald både i samhällslif, hushållning och affärer, samt fann
genast af de låga priserna på ypperlig jord och annat samt af
folkets begriplighet och villighet, att här var mycket att göra; och
det gjorde han ock. Med sitt utmärkta affärshufvud förmådde han
fatta allt i stort; dock slog han sig först på jordbruk. Genast köpte
han den gamla gården Takstens i Lärbro, med rymlig egovidd,
orörda skogar och Hunnstäde kalkbruk, för 39,000 daler d. v. s.
6,500 rdr eller kronor, ett hemman som sedermera var värdt kanske
100,000 kronor: och det var vid denna tid som han t. ex. lade sig
till ett par raska bondhästar för hundra daler eller 16 rdr 67 öre
rmt, då en kast kalkugnsved såldes för 24 skilling eller 50 öre, o.
s. v. I sin håg för myrodlingar ytterligare lifvad af Steffens,
började han, efter många jordbyten med tio sina grannar, år 1820
odlingen af Kejlungs-myr (af 400 tunnland), den första i sitt slag på
Gotland’); dock som denna myr, af hvilken odlades 312 tunnland
medelst häckning och bränning, var af sämre beskaffenhet, bar hon
föga upp i längden. Sedermera, och i följe af en undersam
lynnets ombytlighet, köpte, bebygde och odlade han det ena
hemmanet efter det andra och sålde dem så snart de blifvit iståndsatta;
men just derigenom kom hans verksamhet och många förbättringar
(också hans misstag) större delen af landet till godo. Sålunda,
verkande med åsklik fart, spridde han med ovanlig drift öfverallt
odlingshåg, undervisning och penningar till folket. Han gaf ock
föredömet till större foderodlingar af timotej, klöfver och vicker;
hvarvid dock många ansågo, att ban med flåbackningen och torf-
*) Mina Gotländska Minnen.
*) Den arbetare, som gjorde första hugget med torfhackan vid denna odling, var
en värmländing And. Johnsson, som G. Steffens tagit hit med sig för att visa
gotländingarna sättet att odla myr; ooh var han den samme, som sedermera
både 1842 och 1851 såsom statsagronom helt kort besökte Gotland. E.
J-Grubb, d. y. (f. 1810).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
