27 (Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. Revy i bild och ord)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholm i början af 1500-talet af Otto Sjögren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hade Kristian låtit bränna de i blodbadet afrättades lik. Nedanför utbredde sig en sank
mark eller mosse, efter hvilka några förmenat, att Mosebacke fått sitt namn. At
sydväst ledde en annan väg till Maria Magdalenas kapell, omkring hvilket
fattigkyrkogården låg. Den fjärde vägen gick västerut öfver den bärgiga stranden till Sätra och
Brännkyrka samt var omgifven af åtskilliga smärre byggnader.

I det inre af staden voro husen till stor del af sten, vanligen med de höga
gaf-larna vända åt gatan; men många, sannolikt de flesta, voro af trä eller korsvirke.
På malmarna bestod man sig näppeligen med annat än träbyggnader, uppförda längs
stränderna eller utefter allmänningsvägarna. Handelsbodarna hade ej någon ingång
från gatan; kommersen drefs genom en åt gatan vettande bred fönsteröppning. Denna
stängdes med en ofvanifrån nedfälld trälucka, hvilken, då handel drefs, var till hällten
uppfälld, så att den bildade liksom ett tak till de utställda varornas skydd; ibland var
den tudelad, så att den nedre delen kunde bilda en skifva, på hvilken varorna kunde
få bättre rum. I de förnämligare husen hade fönstren små glasrutor, infattade i
blyramar; i stället för glas brukade man, då ej bättre tillgång fanns, tunna, halft
genomskinliga hinnor. Fönsteröppningarna afstängdes med massiva träluckor.
Taktäckningen utgjordes för det mesta af torf eller bräder; de förnämligare husen voro ofta
täckta med taktegel; plåttak voro ännu ej i bruk. Vid hvarje husport var utställd en
fylld vattentunna att hafva till hands vid de ofta förekommande eldsvådorna.
Åtminstone hufvudgatorna voro stenlagda, om än stenläggningen just ej var af bästa slag;
de voro äfven på ömse sidor försedda med rännstenar.

Stockholm och dess omnejd i belägringstillstånd.

Under sin historia har vår hufvudstad undergått många och genomgripande
förändringar. Stockholm, sådant det framstod vid medeltidens slut, ödelädes till stor del
under den närmast påföljande tiden. ()deläggelsens första akt är det långa
belägringstillståndet, hvarmed unionens upplösning kännbart betecknades. Vid redogörelsen för
detsamma få vi tillfälle att kasta en blick öfver Stockholms aflägsnare omnejd.

Den 3 febr. 1520 afled Sten Sture d. y. i sin släde på Mälarens is, då han, redan
förut dödssjuk, gifvit sig af från Strengnäs för att anordna hufvudstadens försvar mot
de antågande danskarne. Vi känna, med hvilken beslutsamhet Kristina Gyllenstjerna
sökte öfvertaga den ledning, som fallit ur hennes aflidne makes hand. Den 20 febr.
intågade danskarne i Strengnäs, medan de svenske herrarne rådgjorde på det
närbelägna Tynnelsö och beslöto sig för dagtingan. Från annat håll inträngde danskarne
samtidigt i Uppland. Då afsändes i början af mars Henrik Sledorm och Olaus Petri,
sändemän från ärkebiskopen och Strengnäsbiskopen, för att förmå Stockholm till
dagtingan, men fingo ett afvisande svar. Då de andra kvardröjde på Norrmalm —
möjligen i närheten af S:t Görans hospital — hälsades de med kanonskott från
Helgeandsholmen, där Måns Green förde befälet, och tvungos då att återvända. Vid påsktiden
började redan belägringstillståndet göra sig kännbart; konung Kristian upprättade då
ett befäst läger på Ladugårdslandet (detta namn var i bruk redan under medeltiden)
och besatte Valdemarsön, det nuvarande Djurgårdslandet, då en med ekskog bevuxen
ö; ett annat danskt läger upprättades söderut. Vid pingsttiden, då den danska flottan
anländt, blef Stockholm trängre inneslutet, dock icke fullständigt. Vid de utfall, som
gjordes, kämpades striderna ibland rätt långt borta, en gång vid Södertelge. Bland
de belägrades hjältar utmärkte sig i synnerhet den tappre Peder Fredag.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Mon May 27 23:31:15 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/akisfsh/0030.html

		Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. Revy i bild och ord / 27 (1897) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|