Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utställningens öppnande af A. H—m
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Svenskarne hafva en rik utställning af gediget arbete, efter gamla metoden,
efter Kornachers metod och efter elektriska metoden. Deras sulläder, dragremmar,
bfverläder, bindsuleläder, smorläder, lackerade läder, ,dess kalfskinn, kohudar,
ross-läder etc. är allt igenom klanderfritt. Att döma om dess högre eller lägre värde
kan man ej göra, ty där finnas inga bevis på, hur länge ett par dragremmar
tjenst-gjort och några gamla sådana äro ej utställda. Man ser inga gamla sulor eller
öfver-läder, som stått emot så och så lång slitning och så vidare. Att bedöma godheten
är således ej i något hänseende möjligt. En specialist kan efter känsel m. m. döma
om en bättre eller sämre vara, enligt hans öfvertygelse, men det är ej något absolut
bevis, ty ett läder garfvadt efter ena eller andra metoden kan synas och kännas
fullgodt, men i praktiken visa sig
ganska different. Ryssarne söka
göra lädret lätt, engelsmännen att
göra det tungt. Vi hafva sjelfva
anställt mångfaldiga försök med
klackar och sulor af olika garfvade
läder, som kändes lika, men som
sedermera visade sig högst olika,
då den ena sulan eller klacken
höll ut dubbelt så länge, som den
andra. Vi vilja ej uppträda som
domare på grund af det fåvitska
däruti, men man kan säga, att ena
eller andra lädersorten af ena
eller andra fabriken är mer eller
mindre omsorgsfullt behandlad.
Där äro allehanda läder för sulor,
ofvanläder, recepter och för
bindsulor, för dragremmar, selar,
tömmar och bindläder, för glans- och
för handskläder etc. Allt ser bra
ut, man må gå till kemiskt
tekniska utställningen för att se den
svenska, eller i maskinhallen för
att se den norska, eller den
danska i industrihallen eller den
ryska uti dess afdelning. Hvar och
en har något särskildt att bjuda
på. Allvarligast och gedignast
äro svenskame, underhaltigast äro
ryssarne. Norrmännen framstå
genom förevisande af genomgarfvade Pernambuco och hvalrosshudar, sulläder, smorläder,
vaxläder, kalf- och fårskinn. Danskarne genom spaltadt och ospaltadt skinn, getskinn,
fårskinn, glacéhandskskinn, tvättskinn etc. hvaruti de excellera. Svenskame genom
omsorgsfullt beredt sulläder, bindsulläder, kohudar, gult ofvanläder, kipsläder, kalfskinn,
fårskinn, goda dragremmar, tömmar och syremmar etc. Hvarje land har sin specialitet
allt efter dess geografiska läge och dess handel, sjöfart, fiskeri och boskapsskötsel, samt
dess mer eller mindre avancerade ståndpunkt med afseende på yrken med däraf
följande efterfrågan på råvara.
 |
| Utställningens förnämsta arkitekter. III. F. Boberg. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
