Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på att anordna en_ alla land omfattande världsutställning och
mottogs så gynnsamt, att redan 1851 kunde London inbjuda
världen till den första verkligt internationella utställningen.
Framgången var lysande. Utställarnes antal uppgick till ej mindre
än öl ver 17,000 och utställningen besöktes af något öfver 6
millioner människor. Den andra världsutställningen i ordningen
ägde rum i Paris 1855 med nära 21,000 utställare och den tredje
1862 i London med 25,000 utställare. Sedermera ha
världsutställningar, oberäknadt mindre eller speciella sådana, hållits i
Paris 1867, Wien 1873, Philadelphia 1876, Paris 1878 och 18S9
samt Chicago 1892, och vi veta alla, hvilka till det underbara
gränsande jättedimensioner dessa uppvisningar af arbete och
konstskicklighet ernått.
Ehuru, som sagdt, den första skandinaviska utställningen
ägde rum för trettio år sedan, är dock idén åtskilligt äldre.
Redan år 1844, d. v. s. 22 år tidigare, föreslog
Industriforeningen i Köpenhamn i en skrifvelse till Stockholms slöjdförening
åvägabringandet af dels en närmare gemenskap föreningarna
emellan, dels periodiskt återkommande utställningar i de tre
nordiska hufvudstäderna. Tanken rönte emellertid ingen vidare
anslutning; denna tid med sin af skråtvång och andra
prohibi-tiva åtgärder inskränkta näringsfrihet och sitt protektionistiska
afspärrningssystem var föga gynnsam för en sådan plans
förverkligande.
Emellertid började friskare vindar blåsa öfver Norden. Den
ökade näringsfriheten och de frigjorda handelsförbindelserna
gåfvo, i förening med den snabba utvecklingen af
kommunikationerna, ny fart åt industri och handel. Och nu var det
Sveriges tur att upptaga den skrinlagda skandinaviska
utställ-ningsidén.
Detta skedde genom en i Svenska slöjdföreningen väckt
motion af föreningens ordförande öfverstekammarjunkaren frih.
Knut Bonde, bekant i den svenska konstens annaler såsom chef
för de k. teatrarna, och en styrelseledamot, notarien J. N. Bruhn.
Motionen behandlades på ett talrikt besökt möte med
föreningen den 15 april 1863, hvarvid beslöts aflåtandet af en skrifvelse
till k. m:t, uti hvilken uttrycktes önskvärdheten af att en allmän
skandinavisk industriutställning måtte komma till stånd i Stock-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
