Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till en kvadrat, öfvertäckt af en glaskupol om ioo fots höjd.
Byggnadens södra ända slutade i ett mot längdaxeln rätvinkligt
transept, den norra i en halfcirkel. Om dess yttre skönhet voro
meningarne nog delade, däremot erbjöd interiören en tilltalande
och imposant anblick med sin lätta takresning, smäckra kolonner
och det rundt omkring hela byggnaden löpande galleriet, afsedt
för lättare utställningsföremål. I jämnhöjd med galleriet voro
på vid pelarne fästade konsoler uppställda bystsr af berömda
män från de i utställningen deltagande landen. Den inre
dekoreringen var hållen i öfvervägande ljusa färger, taket i en nästan
hvitgrön nyans, pelarne i ljusbrunt med röda och blå ornament.
Hufvudbyggnadens dimensioner voro: längd 611 fot och största
bredd 180 fot med en sammanlagd golfyta af 110,570
kvadratfot.
Bakom operahuset, ungefär på samma plats, där nu
Operaterrassen reser sina solida granitmurar och där intill gamla
Operans rifning för några år sedan fanns dels en bit af
»Lagerlunden», dels en af allehanda skjul och bråte upptagen bakgård
till operan samt, på andra sidan staketet, den till åkarestation
upplåtna s. k. Operagränden emellan Strömgatan och
Arsenals-gatan, låg utställningens annex, en till dimensioner och utstyrsel
anspråkslös byggnad i T-form, med en längd af 180 fot och
bredd 51. Detta annex var afsedt för utställning af föremål
hörande till skogshushållning, jakt och fiske. I dess södra del
var inredd en forfriskningslokal, den enda inom utställningens
hank och stör och ändå tilltagen i för våra mera
storstadsmäs-sigt utvecklade begrepp ganska blygsamma dimensioner.
Senare tiders erfarenheter ha gifvit vid handen,’ att det
nära nog bör betraktas som en gifven regel, att en utställning
måste öppnas i ofärdigt skick. I detta hänseende utgjorde
emellertid Stockholmsutställningen 1866 ett lysande och, som
vi må hoppas med hänsyn till den stundande, efterföljansvärdt
undantag. Frånsedt några oväsentliga detaljer var utställningen
fix och färdig aftonen före dess högtidliga öppnande.
Den 15 juni ingick klar och solig. Flaggprydd badade
utställningsbyggnaden sig i strålande solljus, omgifven och
uppfylld af människoskaror. Vid den södra hufvudingången
paraderade fyra kompanier af Stockholms frivilliga skarpskyttekår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
