Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jackson Heines och längre fram upptogs med storartad
framgång det berömda féeriet »Bockfoten». I konsertsalongen i
Tivoli gåfvos föreställningar i den högre fäktkonsten af fyra
herrar från gymnastiska institutet i Köpenhamn, och på
Mose-backe bjöd gubben Wallman på natursångerskor från Blekinge,
akrobaten Rafilio Bruno, kallad Öknens Orm, icke att förglömma
eldkungen Rel Muacab och hans produktioner med glödheta
järn, detta omväxlande med en och annan »réunion å la
Schnötzinger», en förskönande benämning på de baltillställningar,
som förvärfvade gubben Wallman och Södra salongen en viss
ryktbarhet i Stockholms annaler.
På förfriskningsställen rådde ingen brist, ehuru den tidens
restauranter ingalunda kunde mäta sig med våra i storlek och
raffinerad lyx. Gräddan höll till på Rydberg, hvarest Cadier
förde spiran och under utställningen omskapat hotellets gård
till ett provisoriskt friluftskafé. Operakällaren, hvilken då
innehades af numera hotkonsthandlaren Theodor Blanch, hade sina
gifna kunder, annars begaf man sig ner till Berns och intog en
tre-riksdalers table d’hote. På Djurgården var, liksom nu,
Hasselbacken medelpunkten för den tärande allmänheten, men äfven
Pohlsro (numera Alhambra) lockade den tiden finsmakarne med
Cadiers kök och Stoehrs kokkonst. Forfriskningslokaler af lägre
rang funnos i mängd spridda kring staden och äfven utom
tullarne.
Ehuru icke hörande till ämnet, torde kanske dock böra i
förbigående omnämnas en betydelsefull högtidlighet, som ägde
rum en vecka efter utställningens öppnande, nämligen
hemför-lofvandet af den sista ståndsriksdagen.
Ja, detta var för trettio år sedan! Vi yttrade i början af
detta kapitel, att en återblick på den första
Stockholmsutställningen ger utgångspunkter för många intressanta jämförelser.
Åtskilliga af dessa jämförelser skola under den följande
skildringen af 1897 års utställning själfmant erbjuda sig, men vill
man skaffa sig en öfverblick af hela den mellanliggande
utveck-ingen, har man i statistikens siffror ett värdefullt material för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
