Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tenden uppfostrande inflytande på allmänheten, dels och slutligen
■såsom föreningsband mellan skilda nationer och provinser.
I här berörda hänseende tillåta vi oss anföra och instämma
ii de väl sagda ord, som inledde ett af öfverståthållaren frih. G.
Tamm jämte flere andra framstående personer år 1890 afgifvet
betänkande angående anordnandet af en utställning i
Stockholm :
»För utvecklingen och höjandet af ett lands industri och
konstslöjd har i nyare tider anordnandet af utställningar blifvit
en med hvarje år allt mer anlitad utväg. Under den rastlösa
täflan, som äger rum på alla områden af industrien, konstslöjden
och konsten, har man också allt mera kommit till insikt därom,
att det icke är nog med att söka hålla sin tillverkning i
jämnhöjd med hvad andra land frambringa i samma väg, utan att
det är minst lika viktigt att göra sitt arbete kändt, för att det
skall fa önskad afsättning. Häruti torde den innersta grunden
ligga till, att så godt som hvarje civiliseradt folk, ofta med
korta mellantider, anordnar dylika täflingar, de må nu ske i
form af världsutställningar i kulturens stora centralpunkter eller
i likartade företag af mindre omfång på mindre betydande orter.
Ehuru sädana utställningar oftast, och i synnerhet i sin början,
äro förenade med särdeles stora ekonomiska uppoffringar, och
kostnadsberäkningarna mången gång uppgå till millioner, har
detta dock icke verkat afskräckande för deras hållande, emedan
erfarenheten i så godt som alla fall gifvit vid handen, att dessa
omkostnader återbetalat sig, dels genom en större omsättning
inom de olika yrkesgrenarne och genom utveckling af landets
tillgångar i flere riktningar, dels genom den lifvande inverkan,
dessa företag visat sig äga på hela nationen.»
Efter denna lilla utflykt på de allmänna betraktelsernas
område återgå vi till historiken. Som sagdt, utställningstanken
hade segrat och det var, ehuru icke strängt officielt, en afgjord
sak, att Sveriges hufvudstad skulle inbjuda till en allmän nordisk
konst- och industriutställning det kungliga jubileumsåret 1897.
Därmed var det första stora steget taget. Men med detta
beslut voro vanskligheterna långt ifrån undanröjda — man kan
snarare säga, att de nu först började. I synnerhet var det två
frågor, som beredde utställningens tillskyndare och vänner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
