Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så stänger konduktören gallerdörren, och plötsligt känna vi
oss i bokstaflig mening upplyftade, men så varligt, så tyst och
ljudlöst, utan ringaste skakning eller ryckning, precis som om
vi sutte i en luftballongs gondol.
Genom de mattslipade glasrutorna se vi bjälklag efter
bjälklag skymta förbi och skenbart sjunka nedåt. Så stannar
hissen, stilla och tyst, dörren öppnas och vi träda ut på
minaretens altan.
Ah! Ofrivilligt undslipper oSs ett utrop af beundran
inför det härliga panorama, som möter vår blick. Under våra
fotter, djupt, djupt ned, ligger utställningsstaden med sina
hallar, sina paviljonger, som se ut som leksakshus på en bricka,
sir.a terasser och planteringar, och som en ram kring allt detta
utbreda sig de glittrande vattnen, speglande åt ena hållet
Djurgårdens frodiga grönska, åt det andra stadens mörka
husmassor. Det är en härlig, tjusande tafla, som det lönar sig att
i detalj studera, ty hvart man vänder blicken uppdagar den
nya skönheter.
Här rakt nedanför oss ha vi den stora midtelterassen, på
hvars breda gångar mellan de färgrika blomsterrabatterna en
ström af människor rör sig upp och ned. Hvad de från vår
ståndpunkt se små och obetydliga ut, dessa skapelsens herrar
och naturens betvingare; det är som om man i fågelperspektiv
betraktade lifvet i en myrstack. Bortom hufvudingången
glider vår blick öfver nya Djurgårdsbron och följer den ståtliga
Narvavägen med dess dubbla rader af i ljus grönska klädda
träd, till dess den förlorar sig i Östermalms huslabyrint. Till
vänster följer ögat den flaggsmyckade Strandvägen med dess
ståtliga file af palatser och stannar slutligen vid stadens hus
massor, som i väster utbreda sig i en kompakt massa, bakom
hvilken man här och där endast svagt skymtar vid synranden
de vågiga konturerna af skogklädda höjder.
Eftermiddagssolen står som ett hvitglödande klot rätt öfver Tessins
kungaborg, hvars mot oss vända fasad ligger i skugga och ger den
väldiga byggnaden utseende af en jättetärning, kastad midt i
en hopgyttring af hus med gråa och gula murar, röda och
svarta tak. Här och där sticker en tornspira upp ur
hus-hafvet eller en spetsig skorsten, som bolmar ut en svart rök-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
