Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pelare, hvilken breder ut sig som en plym i luften och
förstärker den töckenslöja, under hvilken Mälardrottningen kokett
söker dölja sina behag. Närmare oss glittrar Nybrovikens spe
gel, plöjd af ångslupar, färjor och bogserare, inramad på ena
sidan af galérvarfvets längor, på den andra af
Skeppsholms-varfvets sotiga byggnader, framför hvilka örlogsfartygens svarta
och grå skrof ligga förtöjda innanför sina bommar, med en
bakgrund af lummig grönska.
Nu vandra vi på den smala bryggan, genom hvars
golfspjälor vi se afgrunden gapa under våra fotter, öfver till själfva
kupolen, hvars öppna öfverbyggnad bildar liksom ett öppet
galleri, där vindarna leka sitt lustiga »ta-fatt» och öfver hvilket
svenska flaggan fladdrar från en hög, nedifrån knappt skönjbar
flaggstång. Och härifrån bege vi oss ut till det sydvästra
tornet för att njuta af utsikten därifrån.
Nedanför oss ringlar sig Djurgårdsvägen med sina
ping-lande spårvagnar, droskor och arbetsåkdon, fotgängare och
velocipedryttare, och där bakom ligger västra utställningsfältet
utbredt för våra ögon som på en matta, badande i solglans.
Bakom Maskinhallens dominerande massa se vi Kastellholmen
simma på vattnet med en gördel af frisk grönska kring sitt
lilla koketta,- röda kastell, och på andra sidan glänser
strömmen som ett bredt silfverband, öfver hvilket rykande ångbåtar
och seglare med spända dukar glida af och an som skuggor.
Bakom strömmen åter famnar blicken Södermalms långsträckta
höjder, på hvilka husen klättrat upp och ordnat sig i ett
am-fiteatraliskt virrvarr, här och där låtande den gråa, skrofliga
klipphällen träda fram i dagen. Det glimmar och blixtrar från
tusentals fönster, i det solreflexerna förvandla hvarje ruta till
en skifva af flammande guld. Bakom denna stad af blänkande
fönster och solskimrande murar skönja vi en svagt vågig
horisont af aflägsna höjder, öfvergjutna af ett mystiskt,
mörkviolett töcken. Det är en tafla af obeskriflig stämning, värdig,
om någon, en målares pensel, därest någon pensel vore i stånd
att fästa den på duk i hela dess storhet och behag.
Nu vandra vi öfver till den tredje, sydöstra minareten.
Här är utsikten mera begränsad, i det att den delvis stänges
af Skansens höjder, men dessa höjder äro värda att beskåda,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
