Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sluppenhet, som präglar bilden. »Vinet» är också en målning,
som gör sin mästare all heder.
Gunnar G-.son Wennerberg har slagit sig på att måla
blommor och dokumenterar för denna genre en betydande
begåf-ning och en beundransvärd teknik. Acke Anderssons porträtt
af Verner von Heidenstam är ett ganska karaktärsfullt arbete.
Ett par vackra skulpturverk, P. Hasselbergs »Näckrosen» i
marmor och Carl Hammars »Ixion» i gips, pryda salens midt.
Den sal, i hvilken vi nu inträda — n:r 11 •— innesluter
åtskilliga särdeles beaktansvärda konstverk. Vi mötas först af
G. von Rosens ypperliga »Karin Månsdotter», en målning, däri
man spårar ej blott historieskildraren, utan äfven den fine
psykologen. Af icke mindre intresse är Liljefors »Hafsörnar»,
ett ypperligt arbete, som väckt allmän och berättigad
uppmärksamhet och i hvilket konstnären uppnått höjdpunkten af
teknik och karaktäristik. Samme konstnärs »Svanor» är
äfven-ledes ett öfverlägset arbete. Ernst Josephson är representerad
af sina »Spanska smeder», kanske det yppersta arbete, som
denne högt begåfvade konstnär frambragt, i alla händelser
visade honom på höjdpunkten af hans alstring. Af Gustaf
Cederstrøm finna vi den psykologiskt intressanta och utmärkt väl
målade »Frälsningsarmén» samt ett nytt vackert blad ur den
af denne talangfulle konstnär med sådan framgång behandlade
Karlasagan, kalladt »Den 30 november 1718.» Taflan
framställer Karl XII i det ögonblick denne står i begrepp att
nedstiga i den löpgraf, hvarest han träffades af den dödande kulan,
och bär ett nytt vittnesbörd om konstnärens förmåga att
framställa historiska situationer på ett dramatiskt sätt med
jämförelsevis enkla medel.
Richard Berghs »Gerda» är ett högst förtjänstfullt arbete;
däremot kunna meningarna med rätta vara delade om »Riddaren
och jungfrun», i hvilken konstnären ansett sig oförhindrad ge
sig ut på symbolismens gungfly. Taflan är i vissa delar
utmärkt väl målad, så t. ex. det präktiga landskapet och
uttrycket i jungfruns anlete, men den skämmes af den anskrämligt
långe riddarens skepnad och skäligen intetsägande fysionomi,
helst som han, utstyrd med en väldig, stickande röd
fjäderbuske på hufvudet, dominerar hela taflan. Emellertid finnas nog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
