Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
V ha nu sett allt, eller åtminstone det väsentligaste i
teater- och musikutställningen, hvarför vi kunna aflägsna oss
med någorlunda fredadt samvete och verkligt tacksamma yiot
denna intresseväckande utställnings upphofsmän och i främsta
rummet dess nitiske och skicklige anordnare.
Hvart skola vi nu styra kosan? »Nöjen och lustbarheter»
ha vi satt på vårt program, men med hvad skola vi börja?
Litet ha vi ju redan hunnit med — vi ha gästat minareternas
luftiga höjd och njutit af den oförlikneligt sköna utsikten, vi
ha glidit genom Sagogrottans trollska värld och känt oss
nästan som barn på nytt, vi ha till och med skådat de lefvande
fotografier, som »Camera obscura» bjuder på––––-ah, där fingo
vi ju genast en uppslagsända, låtom oss skynda att gripa den!
Lefvande fotografier — det för ju så osökt som möjligt
tanken till Kinematografen, detta nutidens underverk, som
firman Numa Peterson förevisar i »Gamla Stockholm». Låtom
oss begifva oss dit och på samma gång infria ett vid vårt
senaste besök i den gamla staden gifvet löfte.
Kinematrogaf-förevisningen är inrymd i en af ytterlängorna
utåt Rosendalsvägen, och lokalen har således förmånen af
dubbel ingång, både från vägen och inifrån »Gamla Stockholm».
Vi komma just lagom. Den unga damen, som spelar ängelns
roll vid porten (utan barthuggande svärd), upplyser oss om, att
det börjar strax, vi erlägga vår 50-öring och stiga in genom
det knäppande vändkorset.
Vi komma in i ett ej särdeles stort rum, möbleradt med
ett antal fasta bänkar, afdelade genom ett räck, som skiljer
publiken från »Gamla Stockholm» och publiken från vägen.
För öfrigt se vi ingenting annat än en hvit skärm bredvid
ingången och på motsatta väggen ett slags skåp, på hvars
framsida synes ett litet hål, tydligen förvaringsstället för apparaten.
Vi slå oss ned, komma efter en stund underfund med att
»strax» kan betyda både fem och tio minuter, knacka
fördenskull då och då med diskret otålighet i golfvet och fördrifva
tiden med att betrakta konungens flagginramade porträtt på
ena sidoväggen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
