- Project Runeberg -  Utställningen i Stockholm 1897. Beskrifning i ord och bild öfver Allmänna konst- & industriutställningen /
637

(1897) [MARC] Author: Andreas Hasselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ha upptäckt, att garantierna mot olycksfall icke voro riktigt
tillfyllesgörande.

Nu äro vi, som sagdt, uppe på Skansen. Låtom oss först
göra ett besök vid den närbelägna Håsjöstapeln. Denna
egendomliga och pittoreska klockstapel, en trogen efterbildning af
originalet, som finnes i Håsjö socken i Jämtland, är en af
Skansens äldre byggnader, uppförd redan 1892, och synlig vidt
omkring. I stapelns galleri hänga ett par gamla klockor, som
tillhört Ulriksdals kapell och som skänkts hit af konung Oskar,
och hvilka göra tjänst vid de högtidliga tillfällen, då ringning
erfordras. Endast den öppna bottenvåningen är tillgänglig för
allmänheten, men äfven härifrån erbjuder sig en hänförande
vacker utsikt, dubbelt intressant nu, då man har hela
utställningen så att säga under sina fotter. Bortom denna synes i
norr och väster staden, i nordost bortom
Djurgårdsbrunns-viken Ladugårdsgärdets vågiga, gröna matta, kantad af ett
skogsbräm, bakom hvilket Värtans vattenspegel skimrar i
klaraste blått vid foten af Lidingölandets skogklädda höjder och
klippor. Samma utsikt, endast ännu friare och vidare, njuta
vi, om vi fortsätta längs de slingrande vägarne upp på den
fria höjden öster om Håsjöstapeln, hvarest ett litet
utsiktstämpel är uppfördt. I timtal kan man sitta där och njuta af
den oförlikneligt sköna vy, man har framför sig.

Men för att hinna se allt, måste vi slita oss lösa från våra
utsiktsbetraktelser och meditationer — ty Skansen är stor,
större än man vid ett flyktigt betraktande anar. Vi taga
således kosan från Håsjöstapeln upp till salutbatteriet, vaktadt
af ett par bistra karoliner i den välkända blågula uniformen.
Härifrån gifves salut dels vid högtidliga tillfällen, dels då något
extra nöje är i görningen eller för att markera olika
afdelnin-gar i programmet. Nedanför salutbatteriet ligger den lilla
»hjorthagen», i hvilken man kan få se en liten hjord af nätta,
välformade rådjur, och på andra sidan om batteriet är
anordnad en liten kyrkogård med en rik och intressant samling af
grafvårdar. Vägen slingrar sig härifrån fram mot renberget,
kantad af gamla milstolpar samt ett och annat forntida
straffredskap, såsom skampåle, gapstock m. fl. inrättningar, som för forna
tiders skälmar och missdådare säkerligen föreföllo högst otrefliga.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:57:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/akishassel/0651.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free