Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
landskap, hvilka ägas och bearbetas af Kantorps
grufve-aktiebolag.
Framför dessa två utställningar exponerar Svenska
dia-mantbergborrningsaktiebolaget, Stockholm, en
diamantbergborr-ningsmaskin, en högst sinnrik och intressant tingest, samt
åtskilliga prof på borrkärnor. Bolaget i fråga, som började sin
verksamhet är 1886, har under de gångna åren utfört en mängd
borrningar dels i grufvor och dels för upptagandet af brunnar.
De senare torde vara de, som mest intressera lekmannen, och
torde vi därför få i detta sammanhang erinra om att bolaget
bland annat utfört lyckliga borrningar efter vatten på åtskilliga
af våra fyrplatser såväl på ost- som västkusten, såsom Arkö,
Smögen, Stenungsön, Marstrand, Koön, Hufvudskär, Svenska
Högarne. Det djupaste af dessa borrhål har upptagits å Koön
vid Marstrand, hvarest man borrat till ett djup af 70 meter.
De utställda borrkärnorna af olika längd och genomskärning
se ut som prydliga jämnslipade stencylindrar och visa hur väl
och finurligt borren genomtränger den hårda klippan. För
öfrigt bör nämnas att bolaget jämväl borrat en bergbrunn å
utställningsområdet å en liten bergknalle vid sidan om
Biologiska museet på sluttningen af den Byströmska kullen. Öfver
borrhålet är uppbyggd en liten kiosk, hvarest en kulla åt
törstiga medmänniskor gratis utskänker det ur bergets barm
framvällande friska, svala och välsmakande vattnet. Som man ser
förstår sig bolaget pä samma konst som Moses i världen, att
trolla vatten ur klippan, om också tillvägagångssättet är litet
omständligare.
Vid sidan därom utställer Herman Hoffstedt, Ludvika, en
nätt monter upptagande järnmalmprofver och bergarter från
Lekombergs gruffält samt grufkartor och fotografier öfver
gruf-fältet och dess transportmedel. Det egna med dessa grufvor
är att de, upptäckta redan 1630, under århundraden lågo öde,
emedan brytningen där var förbjuden på grund af malmens
fosforhalt. Det är egentligen först den nuvarande ägaren,
hvilken inköpte dem för två år sedan, som satt brytningen i full
gång och med rikt utbyte.
Omedelbart intill denna utställning finna vi en större och
särdeles prydligt anordnad sådan från Grängesbergs
gemen-Utställningen. 96
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
