Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - Industriafdelningen med tillhörande grupper - XXXI. Vetenskapliga hjelpmedel (incl. kartografi, reproduktion af skrift m. m.) - 3. Boktryck, stentryck, träsnitt, koppartryck, af Erik Oldenburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
aldrig skulle hafva förmått att föra den. Därtill hafva de — såsom
erbjudande möjlighet att framställa illustrationer ytterst billigt — åstadkommit ett
så allmänt och rikligt illustrerande af den tryckta texten, att de högsta anspråk
såväl på populär bildningsliteratur som ock på dagshändelsernas snabba
illustrerande kunnat tillfredsställas.
Det yrke inom den grafiska konsten, som har att uppvisa den
ojem-förligt största och snabbaste utvecklingen, är boktryckeriyrket, hvilket under
utvecklingens gång förvandlats från konst till handtverk och från handtverk
till industri.
Under den förra hälften af vårt århundrade gick boktryckeriyrket
o
mycket långsamt framåt. Ar 1800 var antalet boktryckerier inom Sverige 35,
och ännu 40 år därefter hade detta vuxit med endast 20, till 55. Sedan under
årtiondet 1830 — 1840 de första snällpressarna, till antalet 3, funnit väg till
Sverige, var möjligheten gifven till yrkets vidare utveckling till något vida större, än
hvad boktryckaren under handpressens tid hade vågat hoppas. Också började
nu boktryckerier uppsättas rundt om i landet, så att år 1860 icke mindre än
69 svenska städer egde ett eller liere sådana. Emellertid kom först under
tiden inemot 1870-talet det kraftiga uppsving, som i ett slag förvandlade
»konstförvandternas» bildade yrke till hvad det i våra dagar är, en stor industri.
Under en period af endast 6 år, 1870 —1875, steg antalet snällpressar inom
landets boktryckerier från 90 till 250; och för hufvudstadens tryckeriverld
medförde denna tid en formlig revolution. Nya tryckerietablissement, vida
större än de förutvarande största, uppstodo, och de äldre affärerna måste, för
att kunna bestå i den skärpta konkurrensen, utvidgas och moderniseras. Af
uppgifter, som längre fram i denna artikel skola lemnas, skall också framgå,
att nästan alla de nuvarande största tryckerierna i Stockholm blefvo
grundlagda eller erhöllo sin nuvarande storlek just under denna period.
Den tid, som förde med sig en så stor tillväxt af boktryckeriernas och
pressarnas antal, hafva vi äfven att tacka för en ej mindre betydande
utveckling i annat afseende af de grafiska yrkena, och särskildt af
boktryckeriyrket. Tack vare den lyckliga omständigheten, att de personer, som vid denna
tid stodo främst i yrkets led, voro män, som med praktisk blick och moget
förutseende förenade det varmaste intresse för detsamma, grundlig sakkunskap
och en god smak, följdes yrkets utveckling äfven af dess förädling.
De män, som genom sin verksamhet under denna tid förvärfvade sig
bestående namn i den svenska boktryckerihistorien, voro Gustaf Laurin, delegare
i och chef för P. A. Norstedt & Söners boktryckeri under åren 1860—1879, och
Fredrik Nyholm, hvilken under åren 1863—1882 inrättade ej mindre än 3 af
hufvudstadens största och modernast utrustade boktryckerier: Ivar Hæggstroms
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
