Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - Industriafdelningen med tillhörande grupper - XXXII. Fotografien på utställningen, af Albin Roosval
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jodsilfret däremot och i ännu högre grad bromsilfret besitta en
utomordentligt hög grad af ljuskänslighet, som gör det möjligt att på kortaste tid
erhålla en bild i kameran. Därvid mottaga de, utan att i ringaste grad ändra
färgen, ett ljusintryck, som genom lämplig behandling kan göras synligt.
Belysas dessa haloidsalter tillräckligt länge, eger visserligen äfven här en
färgändring rum, men denna är dock på långt när icke så energisk och intensivt
mörk som hos klorsilfver. Jod- och bromsilfver lämpa sig därför i första
rummet för negativprocessen.
På jodsilfrets ljuskänslighet berodde uppfinningen af fotografien genom
Daguerre (daguerreotypien), likaså det på 1850-talet uppfunna våta
kollodionförfarandet, som till början af 1880-talet uteslutande användes, men nu med
fördel utöfvas nästan endast i reproduktionsanstalterna. Sedan 1880 har
bromsilfret vunnit inträde i form af gelatinemulsion och småningom utträngt
jodsilfret och därmed det kinkiga våta förfarandet.
Våra vanliga torrplåtar bestå, som nyss nämndes, af ett genomskinligt
underlag (glas, celluloid etc.), som på den ena sidan är öfverdraget med en
ljuskänslig hinna. Det ljuskänsliga ämnet, bromsilfret, är som en oändligt
fin fällning suspenderadt i en gelatinlösning, så att en emulsion uppkommer,
hvilken i varm lösning utbredes på glasplåten och bildar efter torkning den
ljuskänsliga hinnan. Detta sker i särskildt därför inrättade fabriker och vid
svagaste belysning af rödt ljus, för hvilket bromsilfret är minst känsligt.
Utsättes en dvlik hinna för dagsljuset under en kort tid i kameran,
så undergår det belysta bromsilfret en förändring, som dock, som nämnts,
icke är synlig för ögat (ljusintrycket är latent); bilden kan emellertid göras
synlig därigenom, att hinnan behandlas med starka reduktionsmedel, som
öfverföra det förändrade silfversaltet till metalliskt silfver af svart färg, men
lemna det obelysta bromsilfret oförändradt. Dylika reduktionsmedel benämna
vi framkallare. Det för bildens framställande öfverflödiga bromsilfret måste
emellertid bortskaffas, innan negativet blir okänsligt för ljuset. Denna s. k.
fixering af bilden sker därigenom, att bromsilfret löses i en stark lösning af
undersvafvelsyrligt natron i vatten.
De för de fotografiska processerna erforderliga kemikalierna framställas
i allmänhet i utlandet vid stora, för detta ändamål inrättade fabriker.
Undantagsvis tillverkas dock vissa preparat äfven i Sverige, och häraf hade
Stockholms fotografiska magasin F. R. Corméry utstält prof på guldsalter, fernissor
m. m. af egen tillverkning i god kvalitet.
De fotografiska torrplåtarna konsumeras nu för tiden i ofantliga
kvantiteter och tillverkas maskinmessigt vid fabriker i Tyskland, England,
Frankrike o. s. v. Som ett bevis på den stora omfattningen af denna industri må
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
