Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - Industriafdelningen med tillhörande grupper - XXXII. Fotografien på utställningen, af Albin Roosval
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tills för några få år sedan begagnades mattpapper af fotograferna endast någon
gång till stora bilder i form af s. k. saltpapper. Att de glänsande papperen
och den konventionela fotografitonen icke längre gillas af den mera
konstnärliga smaken, därför hafva vi att tacka platinapapperet, som på grund af
sitt förnäma, konstnärliga utseende på kort tid blifvit omtyckt öfverallt.
Behofvet af billiga, goda papperssorter, lämpliga att så fullständigt som möjligt
ersätta det dyra platinapapperet och efterbilda platinatonen och
platinabildernas karaktär, har gifvit den fotografiska pappersindustrien en kraftig impuls
och haft till följd att för närvarande flere olika slags matta papper
framställas. Bland klorsilfverpapperen finna vi sålunda matt albumin, gelatin,
celloidin m. fl. papper, vidare matt bromsilfverpapper, matta papper med
jernsalter, med kromgelatin och kromgummi.
De flesta af de ofvannämnda pappersorterna återfunno vi på vår
utställning och till allra största delen som matta bilder. Flere af våra
förnämsta fotografer utstälde platinabilder, däribland hoffotografen Aron Jonason,
Göteborg, på platinapapper af egen tillverkning. För bilder, förstorade från
mindre plåtar, lämpar sig särdeles väl bromsilfvergelatinpapperet. På grund
af dess stora ljuskänslighet kan det nämligen användas såväl vid
fotogen- eller elektriskt ljus som vid dagsljus. Också voro nästan utan undantag alla
på utställningen exponerade förstoringar utförda på bromsilfverpapper af olika
fabrikat och i mycket olika behandling. Hoffotografen Gösta Florman utstälde
emellertid äfven några förstorade bilder på nitroglukospapper af egen
tillverkning, ett slags mattpapper, som kräfver förstoringen utförd med direkt solljus
medels s. k. solarkamera, hvarmed bilder af stor mjukhet och skönhet erhållas.
Hvad bildernas motiv angår, torde väl porträttet hafva varit mest
företrädt. Det visar sig inom porträttfacket en sträfvan att komma ifrån den
schablonmessiga uppfattningen af de vanliga bröstbilderna, sådana de till leda
gå igen i massorna af visitkortsporträtt. Lyckliga försök i en mera
sjelfständig och originel behandling af porträttet funno vi i fotografen Herman
Hamnqvists konstnärsporträtt i »gravyrimitation», liksom man hos flere utställare,
och särskild! hos den sistnämnde, samt hos fotografen Alfred J:son Dahllöf
iakttog lyckade försök att förläna porträttet en genreartad karaktär. Här
erfordras dock en säker blick för alt ej slå öfver, hvilket tydligen var fallet på
andra håll. Dahlöfs utställning torde kunna anses som den mest typiska
representanten för yrkesskicklighetens höga ståndpunkt i Sverige. Goda
porträttutställningar hade jemväl Anna Edlund, C. Rosén och C. Larsson.
Landskapet representerades med några undantag af de vanliga i handeln
förekommande porträttlandskapsbilderna. Bland undantagen märktes H. K. H.
Kronprinsessans italienska motiv, kopierade såväl direkt på platina som för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
