Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industriafdelningen med tillhörande grupper - Andra delen - XL. Textilindustrien, af Gustaf Sellergren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Af berättelserna för de sista åren synes vidare, att största antalet
besiktigade får tillhört Malmöhus, och Södermanlands län, att merinosfåren
tillhöra Östergötland och Södermanland, att cheviotfåren på Gotland få allt större
utbredning, samt att de långhåriga raserna (Oxfordshiredown) sprida sig allt
mera och undantränga de hvithufvudade raserna (Leicester, Cotsewold m. 11.)
Hland inhemska raser har »Gotlandsfåret» på Fårön börjat tillvinna sig
uppmärksamhet såsom en i liere hänseenden lämplig fårras. Klagomål anföras
1895, att ullen är svår att sälja och att marknaden öfversvämmas af utländsk
ull och lump, hvarför också schäferier nedläggas. Hvad beträffar den ständiga
minskningen i fårstocken säges i 1897 års berättelse, att »det förefaller som
om gränsen därför nu vore nådd, och att ett omslag är på väg att inträda».
Antalet får uppgick detta år till omkring 1,300,000.
Våra klädesfabrikers antal har varit i ständig minskning sedan 1850,
hvaremot tillverkningsvärdet under samma tid fördubblats 2 å 3 gånger.
Antalet har nämligen nedgått frän 160 till 39 (1897). Detta tyder på, att de större
fabrikerna utvidgats, dock på de mindres bekostnad. 1 Norrköping funnos
1850 icke mindre än 122 klädesfabriker (1895 30 st.), bland hvilka de största
tillhörde bolaget L. J. Söderberg & Arosenius, J. J. Schubert, Chr. Lenning,
bolaget Sebardt & Ros, C. L. Janse, Fr. Bergvall och 1). J. Davidsson.
Stockholm hade samma år 5 klädesfabriker, Nyköping 5, Halmstad 1 och Vexiö 1.
Af den officiela statistiken synes, att tillverkningen af fint kläde allt mera
minskats, hvaremot förhållandet varit motsatt med det gröfre. Den
importerade ullen, som visar en svag, årlig stegring i mängd, erhölls 1897 till en del
från tyska riket (omkr. 1 mill. kg.), till ungefär lika del från England och den
öfriga frän Belgien (1/2 mill. kg.), Danmark m. 11. länder. Inalles importerades
år 1897 nära 3 mill. kg. ull. Exporten af hithörande väfnader visar en svag
stegring, större delen gående till Norge.
Ett förhållande af visst intresse rörande vår ylleindustri må här
framhållas. Sammanräknar man alla olika slag af yllevälhader, som vid vara
fabriker tillverkades 1897, så finner man, att omkring 6V4 mill. kg. ull det
året bearbetats inom landet. Vidare synes, att omkr. 3 mill. kg. ull
importerats, h var ti 11 kommer den inhemska ullen, hvilken dock kan antagas till
hälften konsumeras inom hemslöjden. Beräknas af hvarje får i medeltal 1 kg.
ren ull pr år, så uppgick alltså den af våra fabriker 1897 bearbetade
ullmängden till omkring 3\/2 mill. kg. Huru hafva då de återstående 23/4 å 3
mill. kg. ull erhållits? (En stor mängd bortgår äfven såsom affall vid
bearbetningen.) Svaret synes kunna blifva blott ett: Genom uppraffling af gamla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
