Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industriafdelningen med tillhörande grupper - Andra delen - XLIII. Närings- och njutningsmedel, af Å. G. Ekstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stammar. Huruvida de sjelfjästa bärvinerna äro sämre än drufvinerna, är
en smakfråga, och, då man ej fordrar, att alla drufviner skola hafva
samma smak, ligger det inom möjlighetens gränser, att, när man hos oss
vunnit större erfarenhet i bärvinernas rätta tillverkning och behandling, och
allmänheten hunnit vänja sig vid dem, dessa kunna ersätta de importerade
drufvinerna.
De senare årens studier öfver jästens natur och arter ha också kommit
vinberedningen till godo. Genom renodlad vinjäst från goda år kan man
äfven af sämre drufsaft skaffa ett vin, som till smak och öfriga egenskaper
blir bättre än utan sådan jäst.
Omfattningen af den svenska bärvinstillverkningen kan ej så noga
uppgifvas, men torde för 1896 hafva uppgått lill 150 å 200 tusen liter. Bland
bärvinerna har i synnerhet champagnen blifvit omtyckt.
Bärvin och saft utstäldes af 8 svenska, 1 norsk och 1 dansk
fabrikanter. Naturviner voro utstälda af 6 utställare från Ryssland.
Ol. ()1 är en urgammal svensk dryck. Huru allmänt ölet användts,
röjes redan af språket, som med ordet öl sammansätter snart sagdt alla de
ord, med hvilka familjehögtid, gille eller gästabud däri utmärkas. Äfven till
våra dagar hafva några af dessa uttryck bibehållit sig, såsom barnsöl, gralol
m. 11. Först 1844 infördes i Sverige den bajerska bryggerimetoden genom
F. Rosenqvist af Äkershult. Denna metod karaktäriseras genom tjockmäskning
och underjäsning samt ger ett väl utjäst, klart och hållbart öl, hvaremot förr här
tillverkade maltdrycker voro öfverjästa och till sin art liknade nutidens svensköl
och fatsvagdricka.
Antalet bryggerier, som 1880 var 374, hade 1890 ökats lill 552. Med
afseende på fördelningen mellan stad och land funnos
Bryggerier i städer Bryggerier på landsbygden
År Sammanlagda Sam man lagda
Antal maltafvcrkningen i Antal maltafverkningen i
i^g- kg-
1880 212 20,458,000 1G2 3,076,000
1890 248 | 27,910,000 304 7,802,000
Att döma häraf har bryggeridriften under 10-årsperioden, både hvad
antalet bryggerier och maltafverkningens storlek beträffar, utbredt sig mera på
landsbygden än i städerna. Sju städer, nämligen Stockholm, Göteborg, Gefle,
Malmö, Sundsvall, Norrköping och Upsala, representerade 1880 mer än 58
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
