Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industriafdelningen med tillhörande grupper - Andra delen - XLVII. Jordbruksprodukter, af Aug. Lyttkens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
växternas familj, såsom luzern (småre, Medicago), melot (Melilotus), gigel
(Lotus), väppling (Anthyllis) m. IL, af hvilka dock knappast något frö torde
produceras i Sverige.
Af gräsen spelar timotej en (Phleum pratense) den största rolen. Den
växer vild i hela Europa upp lill polcirkeln. I Sverige såddes den under
namn af ängskampe redan i midten af 1700-talet, men dess odling blef
allmän, först sedan man i utlandet gått i spetsen. Den odlas nu under namnet
timotej efter en Timoteus Hansson, som införde dess odling i norra Amerika
i medlet af 1700-talet. Ehuru fröodling af timotej är ganska lätt och
gif-vande, produceras i Sverige icke tillräckligt för landets eget behof, utan måste
från utlandet importeras en stor mängd frö; enligt ofvan (under rödklöfver)
gjorda beräkning skulle landets skörd af timotejfrö vara omkring 3,600,000 kg.;
importen uppgick 1896 till 62,170 kg.
Öfriga fodergräs, såsom hundäxing, knylhafre, gröe, losta, kalle m. fl.,
börja på senare tider odlas mer och mer inom landet, men blott
undantagsvis produceras bär något frö af desamma, utan måste detta tagas från
utlandet.
Af öfriga foderväxter torde böra omnämnas spärgeln (Spergula maxima
och sativa), hvaraf odlas 1,000 å 1,500 bl. frö, hufvudsakligen i Kristianstads
ocb Hallands län.
3. Handelsväxterna.
Af spånadsväxter odlas lin ocb hampa, af hvilka dock det senare
växtslaget icke bar stor betydelse i Sverige, då endast omkring 50 hektar torde
därmed vara besådda, hufvudsakligen i Gotlands och Jämtlands län.
Lin (Linum usitatissimum) anses före den historiska tiden hafva
härstammat från det fleråriga linet (Linum angustifolium) eller åtminstone varit
detta mycket närstående.
Linum angustifolium växer vildt från Kanariska öarna till Palestina
ocb Kaukasus; det odlades i Schweiz ocb öfre Italien redan under
stenålderns tid enligt fynd i pålbyggnaderna, men dess kultur undanträngdes af
det enåriga linet. Från Egypten känner man icke denna form.
Linum usitatissimum bar odlats åtminstone 3,300 år f. Kr. i
Mesopotamien, Assyrien ocb Egypten. I det sistnämnda landet odlades lin af
forn-egypterna i mycket stor utsträckning. Äfven i Indien var linet i forntiden
kändt som spånadsväxt.
I alla delar af Europa har linodlingen varit uråldrig; i Spanien, Gallien,
Germanien var linet kändt långt förr, än dessa länder kommo i beröring med
romarne; lika uråldrig är dess odling i Ryssland och Finland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
