Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första föreläsningen - 2. Historisk bakgrund. Puritanerne i England och Amerika på 1600-talet. — Roger Williams. — Samvetsfrihetens grundsats vinner seger efter hundraåriga strider. — Boston. Jonathan Mayhew och Amerikas blifvande unitarier. — Den amerikanska unitarismens gryning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lefverne. Dessa och andra kraf i samma riktning
tillbakavisades naturligtvis af de renlärige kalvinisterne
såsom »pestartade villomeningar». Men vädjandet till
»hvad som står skrifvet» väckte äfven
landtbefolknin-gen och förökade nyhetsmakarnes makt öfver sinnena
i en grad, som — med bortseende från de till tid och
rum olika förhållanden — har sitt motstycke i den
märkliga rörelse, som i våra dagar och i vårt land
följer samma lösen. Den hårda kalvinismen var för
Amerikas blifvande unitarier hvad den stela luterdomen i
vissa afseenden ännu är för waldenströmarne här i
landet. Men en anmärkningsvärd skilnad ligger deri, att
då det här är en kyrkans man, som med bibeln i handen
söker lossa på de tryckande kyrkliga banden, och
der-under drager med sig massor, hvilka omedvetet trampa
väg för den unitariska kristendomen i Norden,l) var
*) Den waldcnströmska rörelsen omtalas i ett bref från Sverige
till den i Geneve utkommande nyrationalistiska tidningen Ualliance
libérale. Brefskrifvaren redogör i korthet för Waldenströms lif och
verksamhet samt för hans från den statskyrkliga uppfattningen
af-vikando läror. Särskildt framhålles hans åsigt om försoningen,
såsom icke åsyftande att blidka Gud utan fastmera att för menniskan
möjliggöra besegrandet af den i henne inneboende synden och
återvinnandet af rättfärdighet och salighet, äfvensom hans frisinnade
uppfattning om det obehöriga i att från församlingen utesluta någon
derför, att han icke har de antagna åsigterna om dopet och
nattvarden.
Slutligen yttrar brefskrifvaren: »Hvad måste man vänta af den
waldcnströmska rörelsen? Skall hon gifva statskyrkan ett svårt slag?
Eller skall hon kanske icke lemna något spår efter sig? Man skulle
kunna tro det senare, om man endast fäste sig vid det förhållandet,
att en god del af waldenströmarne slutit sig samman omkring sin
ledare endast på grund af makten af hans personlighet och blott
dunkelt känna hans teologiska åsigter. Men redan nu kan man inom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
