Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppslag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
alldeles obekanta stränder. Omkring sig sågo de
endast ett ohyggligt och ödsligt land, fullt af
vilda djur och människor, hvilkas antal och
lynne de ej kände. Marken var frusen och
öfvervuxen med skogar och busksnår. Allt
hade ett barbariskt utseende. Bakom sig sågo
de endast den omätliga oceanen, som skilde
dem från den civiliserade världen. För att
finna något litet lugn och hopp, kunde de
blott vända sina blickar mot himlen.
Om de eröfrat denna otacksamma jord,
om de öppnat vägen för denna ofantliga
utvandringsström, som nu i två och ett halft
sekel ständigt fortgått, är förklaringen att söka
däruti, att tron uppehöll deras mod midt ibland
ödemarkens faror under hunger, köld och
allehanda försakelser och gaf dem denna kraft,
som flyttar bärg och kommer öknarne att grönska.
De vordo, desse trofaste puritaner,
grundläggare till den nya världens storhet, och deras
anda talade till den gamla världen i dessa
hälsningsord till Europa, med hvilka Förenta
Staternas president år 1866 invigde
telegrafkabeln under oceanen, dessa den heliga
skriftens ord: »Ära vare Gud i höjden, frid på
jorden och människorna en god vilja!»
Då detta budskap nådde oss, hade
kanonernas stämmor nyss tystnat och mannen af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
