Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skljedom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hänskjutas till skiljedom och på sådant sätt
fredligt afgöras.»
Den 9 maj 1890 framstälde markis Marcoartu
i spanska senaten ett förslag, att spanska
regeringen skulle sätta sig i förbindelse med
öfriga europeiska regeringar för åvägabringande
af en ständig skiljedomstol i Europa.
Först borde staterna enligt motionärens mening
träffa öfverenskommelse om en allmän
vapenhvila för fem år. Under denna tid skulle det
sammankallas en kongress af ombud från
samtliga regeringar och riksförsamlingar i vår
världsdel. Kongressens uppgift skulle vara att
utarbeta en mellanfolklig lagbok. Förslaget hade
framstälts särskildt med hänsyn till nödvändigheten
att finna en förnuftig lösning af den
stora sociala frågan, då allt arbete i denna
riktning vore hopplöst, så länge nationernas
ekonomiska tillgångar uppslukas af militärutgifter.
Utrikesministern uppmanade församlingen
att taga det i allvarligt öfvervägande, och den
14 juni beslöt senaten att bemyndiga
regeringen att träffa öfverenskommelse med
främmande makter i förslagets syfte.
Afven de skandinaviska riksförsamlingarna
ha icke förblifvit främmande för denna rörelse.
Redan 1869 bragtes skiljedomsfrågan
genom Jonas Jonasson i Gullaboås på tal i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
