Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Neutralitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
oberoende däraf och alltjämt förlitande sig
uteslutande på egen styrka, sökte fortfarande
upprätthålla ett oinskränkt herravälde öfver hafven.
Med åren 1854 och 1856 inträder den
mellanfolkliga rätten, så vidt den rör
neutraliteten, i ett nytt skede.
Från denna tid kan man anse det motstånd
brutet, som dit intills från Englands sida
rest sig mot neutralitetsgrundsatsens
tillämpning under sjökrig. Den 30 mars 1854
offentliggjorde den franske utrikesministern Drouyn
de Lhuys en kungörelse, som bland annat
innehöll, att den neutrala flaggan under dét
började kriget skulle anses skydda all neutral
och fiendtlig egendom, med undantag af
krigskontraband. Samma dag kungjorde engelska
regeringen i «London Gazette» en lika
lydande förklaring, och den 19 april samma
år förkunnade ryska regeringen i »Gazette
officielle de S:t Petersbourg», att Ryssland under
kriget skulle tillämpa samma regler som de
förbundna makterna.
De bestämmelser, hvilka sålunda västmakterna
å ena sidan och Ryssland å den andra
ansett sig pligtiga att under kriget iakttaga
gent imot neutrala stater, vordo på Parisfreden
1856 högtidligen bekräftade såsom för all
framtid gällande inom den mellanfolkliga rätten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
