Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Landshöfdingetiden (1856-1858)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omdömena öfver de i fråga satta föreståndareämnena
mycket delade. Och icke nog med att jag sökte inhemta
praktiska och vetenskapliga jordbrukares omdöme, jag
vände mig äfven personligen, dock utan att ingifva
några förhoppningar, till alla dem som möjligen syntes
mig kunna till föreståndareplatsen ifrågakomma,
så väl agronomer som äfven sådana militärer, hvilka
tagit vetenskapliga examina och derjemte voro med
chefsegenskaper utrustade.
Det var så mycket angelägnare att vid institutets
organisation och synnerligen vid föreståndareplatsens
tillsättande ej begå några misstag, som allmänna
uppmärksamheten mycket fäste sig vid styrelsens
åtgöranden. Åtskilliga väl skrifna artiklar hade
derjemte blifvit införda i tidningen Aftonbladet, i
hvilka både regering och interimsstyrelse allvarsamt
klandrades derför, att ej någon vetenskapligt bildad
landtbrukare blifvit i den senare insatt. Dessa
uppsatser troddes allmänt vara skrifna af sekreteraren
i landtbruksakademien J. Th. Nathhorst, så mycket
mera som yttranden i fullkomligt enahanda syftning
blifvit af honom inom akademien fälda. Tillika
hade han i bref till grefve Beck-Friis uttalat sin
misströstan om utgången af styrelsens bemödanden,
då det vetenskapliga elementet helt och hållet inom
densamma saknades.
J. Th. Nathhorst var tongifvande i hvad som rörde
landtbruket, och jag beslöt derför, med anledning
af brefvet till grefve Beck-Friis, att sjelf taga
honom om hand. Jag uppgaf för honom skriftligen,
hvilka egenskaper jag af en föreståndare fordrade, och
begärde hans råd, hvar och huru en sådan skulle kunna
anträffas. Nu anslog Nathhorst en annan tonart. Han
skrifver den 21 januari 1858: "Jag hade befarat, att
man vid Alnarp ville gå samma väg som vid Ultuna, men
herr landshöfdingens förträffliga bref har återlifvat
mina förhoppningar, att en bättre tid möjligen kan
vara att emotse." Under den 9 februari fortsätter han
vidare: "Ju flere bref jag har den äran att mottaga af
herr landshöfdingen ju mera finner jag, att svenska
landtbruket må prisa sin lycka, som satt en sådan
man i spetsen för styrelsen af det nya institut, som
för dess befrämjande skall organiseras." Med ett ord,
allt var nu idel solsken, och från denna tid var det
slut både med missnöjet inom landtbruksakademien
och med klandret i tidningarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
