Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Landshöfdingetiden (1858-1865)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ändamål från utriksministern grefve Manderström
16,000 rdr till framtida redovisning. Man ville
ej med våld, utan på öfvertalningens väg söka
göra sig af med detta ovälkomna främmande, hvars
befäl gång efter annan gaf löfte om afresa. Men
under förhoppning att slutligen lyckas utverka sig
tillstånd att återbekomma vapnen sökte sedermera
samma befäl att på allt möjligt sätt uppehålla
affärden. För sådant ändamål vistades Demontowicz
länge i Stockholm, och det var troligen i enahanda
afsigt Lapinski, åtföljd af den sedermera beryktade
Poles, äfven begaf sig dit. Den svenska regeringen
ville dock på intet vilkor bifalla en dylik önskan,
emedan landet derigenom kunnat komma i obehagliga
politiska förvecklingar. Vecka efter vecka förgick
emellertid på detta sätt. General Essen hade andra
vigtiga tjensteåligganden och började ledsna vid
uppehållet i Malmö. Han bestormade derför regeringen
med framställningar om mitt nedsändande, på det
han skulle blifva befriad från sitt obehagliga
uppdrag. För mig deremot var det icke gerna möjligt
att vid denna tidpunkt lemna riksdagen, emedan frågan
om statsunderstöd för de skånska bibanorna just då
stod på dagordningen, men sedan denna vigtiga sak
blifvit slutbehandlad, afreste jag i medlet af maj
till Malmö.
En del af det polska manskapet hade emellertid under
denna långa väntan ledsnat och i smärre afdelningar
lemnat den svenska jorden, så att vid min ankomst till
Malmö styrkan, befälet inberäknadt, nedgått till 111
man. Jag hade genom general Essen låtit underrätta
både Demontowicz och Lapinski om dagen för min ankomst
och väntade följaktligen att af dem få oförtöfvadt
mottaga besök. Men till min förvåning erfor jag, att
de voro bortresta, och befarade deraf föga framgång
i våra blifvande underhandlingar. Så blef likväl
icke förhållandet. De voro, likasom allt öfrigt
befäl, med hvilket jag kom i beröring, artiga och
uppmärksamma. Bland soldaterna hölls sträng manstukt,
och ehuru dessa endast utgjorde en sammanrafsad hop,
hade man mot dem ganska få anmärkningar att göra. Till
och med den tagna förtäringen betalades mycket
ordentligt, med undantag af den allra sista tiden.
Essen hade af Mazurkiewicz erhållit skriftlig
förbindelse af den 29 april, att han skulle göra allt
hvad som stod i hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
