Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Landshöfdingetiden (1866-1869)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hvad Tullberg enskildt beträffar, har man efter
bonderörelsens upphörande föga hört af honom. Det
är svårt att göra sig en riktig förestälining om
de bevekelsegrunder, hvaraf han leddes under de
oroliga åren 1867–69. Han hade under sin föregående
tjenstgöring såsom soldat och korporal vid norra
skånska infanteriregementet visat ej ringa duglighet i
tjensten. Hvarken hans uppsyn eller sätt att uttrycka
sig innebar någonting, som antydde en bedragare. Efter
afskedstagandet biträdde han allmogen med sakföring
och hade derunder kommit i besittning af handlingar,
som han lät i kammarkollegium fullständiga, och på
hvilka han stödde sin åsigt om kronans eganderätt
till en stor del af frälsehemmanen. Han egde hvarken
förmåga eller vilja att göra för sig klart, huruvida
de i dessa handlingar angifna förhållanden undergått
förändring, men det vill dock synas, såsom om han i
början varit öfvertygad om rättvisan af den sak han
förfäktade. I mån som han för sina uppviglingsförsök
antastades och anhängarnes antal tillväxte, blef
han ifrigare. Fåfängan att uppträda såsom räddare
för en hel samhällsklass, likasom äfven vinstbegär,
dref honom allt längre och längre på den beträdda
banan, och slutligen öfverskred han helt och hållet
laglighetens gräns, då han sjelf eller genom sina
ombud förledde de lättrogna bönderna att inställa
sitt kontraktsenliga arbete och upphöra med arrendenas
erläggande.
Tullberg skulle dock aldrig hafva kunnat tillvinna
sig det stora inflytande, hvaraf han verkligen en tid
var i besittning, om ej flertalet bland innehafvare
af frälsehemman och frälselägenheter befunnit sig
på en så ytterst låg bildningsgrad, ett tillstånd som
bjert sticker af mot den sjelfegande skånske bondens
hyfsning, skolkunskaper och klara omdöme. Väl hade
man på flere af de större egendomarne sökt att genom
ändamålsenligt ordnadt skolväsende och upprättande af
mera tidsenliga kontrakt verka för de underhafvandes
lyftning; och då man tager i betraktande jordvärdet
och de belopp, som vid arrendeauktioner annorstädes
erlades, måste man medgifva, att frälseböndernas
vilkor, ehuru på det ena stället mera betungande än
på det andra, i allmänhet icke voro tryckande. Men
brukarne af frälsejorden befunno sig dock vanligen uti
ett afhängighetstillstånd, som hos flertalet bland dem
alstrade slöhet och likgiltighet, helst på åtskilliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
