Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Michael Silvius von Hohenhausen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Först den 5 oktober 1833 utnämdes han på stat till
höfding i detta län. Hvad han såsom sådan uträttat,
tillhör ej föremålet för denna uppsats. Att han med
nit, allvar och ständig hänsyn till länets bästa
skötte denna maktpåliggande befattning, derom vitna
dock både den kärlek, hvarmed han under lifstiden
omfattades, och den allmänna saknad, som följde
underrättelsen om hans död.
Som militärbefälhafvare tillkom det honom att
gifva stadga åt den nya organisationen och i
nationalbeväringen ingjuta den krigiska anda,
som alltid är svår att bibringa en nybildad trupp,
synnerligen då denna utgöres ensamt af beväring, och
då öfningstiden är så kort som på denna ö. För detta
ändamål riktade han sin oaflåtliga uppmärksamhet
åt tvänne föremål: anskaffandet af skicklige
officerare samt dessas ändamålsenliga bildning,
och bibringandet af skjutfärdighet åt manskapet. I
förra afseendet bildade han en undervisningsanstalt
för linieofficerare i Visby – utverkade hos styrelse
och ständer en löneförhöjning för befälet af 33 1/3
procent – och lyckades förmå arméns fullmäktige
till bestämmande af antagliga vilkor för befälets
delaktighet i arméns pensionskassa. Genom dessa
förenade omständigheter, och derigenom att, då
lämpliga ämnen till officersbeställningar icke alltid
i tillräcklig mängd funnos att inom provinsen tillgå,
Hohenhausen ifrån närgränsande landskap tillegnade
sig bildade ynglingar med fallenhet för yrket,
lyckades han att i väsentlig mån höja officerskorpsens
duglighet och anseende.
Till skjutfärdighetens uppöfvande stiftades
ett allmänt jägaregille för länet och särskilda
skarpskytteföreningar inom kompanierna, och dessa
inrättningar hafva medfört den lyckliga verkan, att
en betydlig del af Gotlands allmoge nu mera förvärfvat
sig en ej ringa skicklighet i gevärets handterande.
Då Hohenhausen derjemte aldrig lemnade något
tillfälle ur sigte att förskaffa sina officerare
sådana kommenderingar, der specialkunskaper i yrket
stodo att vinna, såsom vid gevärsbesigtningar,
vid instruktionsbataljoner, vid gymnastiska
centralinstitutet – allt kommenderingar, hvaraf de
ej förr varit delaktige – samt då han städse med
faderlig omtanke bevakade alla nationalbeväringens
intressen, låter det sig lätt förklara, att den
varma tillgifvenhet, hvarmed han omfattade denna
korps, skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
