Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En riksdagsbondes anteckningar I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åsigter och bemödanden, samt har redan lyftat
borgareståndet vid denna nu pågående riksdag till den
inre styrka och det yttre anseende, att det med skäl
kan anses för det första i medborgerligt afseende. Det
är dock att beklaga, att regeringens ogillande af den
i hufvudstaden och flerestädes önskade rösträtten per
capita redan antydt ett slags ånger eller återgång,
hvilken omständighet gifvit anledning till stor
missbelåtenhet och sannolikt kommer att blanda galla
i ståndets förhållande till regeringen.
I sammanhang härmed må jag omförmäla den enligt mitt
begrepp klandervärda handling, som bondeståndet låtit,
nu för andra gången, vederfaras förslaget till de
hittills uteslutna jordegarnes inrymmande i detta
stånd. Hufvudorsaken har jag redan angifvit vara
den trångbröstade egennyttan, men beklagligt är,
att fördomarne hos allmogens ombud ännu äro så stora,
att de förskjuta ett biträde, som borde lemna ståndet
en så betydlig tillökning i moraliskt, politiskt och
intellektuelt inflytande, att detsamma, i förening
med borgareståndet, kunde uppväga det reaktionära
motstånd, som af de 2:ne privilegierade klasserna
nu uppställes, samt upprätthålla det anseende, som
den svenska odalallmogen af ålder åtnjutit. För min
del har jag ansett denna bondeståndets förstärkning
så nyttig och angelägen, att jag städse ifrat för
densamma, samt vid denna riksdag till ståndet aflåtit
ett öppet sändebref, innehållande rekommendation af
detta och några andra vigtiga ämnen, hvarvid jag
haft glädjen erfara den förbättring i tänkesätten
att, då rösterna för förslagets antagande förra
gången endast utgjorde 18, de nu ökats till 35,
samt att förslaget å nyo blifvit motioneradt;
hvaraf, äfvensom af det allmänt yttrade missnöjet
med bondeståndets förfarande, jag vågar hoppas att
det icke länge bör kunna dröja innan förändringen
blifver tillvägabragt.
Hemmansklyfnings- och jordafsöndringsfrågan kunde
icke, för det motstånd densamma af adel och prester
rönte, vid riksdagen afgöras, men genom erfarenheten
af de svåra olägenheter, som författningen af den
13 juli 1853 medfört, genom domarekårens enhälligt
yttrade omdöme om dennas menliga inverkan både på
rättsbegreppet och landskulturen, samt möjligtvis
genom bondeståndets enskilda framställning i ämnet,
har regeringen funnit sig föranlåten utfärda
förordningen af den 12 november 1858,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
