Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En riksdagsbondes anteckningar I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nära före riksdagsmanna valen 1839 kallades jag till
numera äfven aflidne kammarrättsrådet Nils Dufva,
hvilken länge nitälskat för kommunalärendenas
behöriga behandling inom orten, dervid jag
tillfrågades, huru vida jag ville låta mig väljas
till riksdagsman, för det fall att sådant blefve
möjligt tillvägabringa. Detta var ett ämne att noga
begrunda. Jag hade 2:ne egendomar, dock nära hvarandra
om 5 1/4 mantal att sköta, den ena under byggnad
och att snart tillflytta; min äldsta son blott 14
år och något annat biträde icke att påräkna. Efter
några dagars betänketid lemnades ett jakande svar,
ty begäret att blifva mera nyttig för det allmänna
öfvervann alla betänkligheter, och jag blef vald
såsom förut anfördt är.
Jag har glömt att förut omnämna den kraftyttring
regeringen vid 1840 års riksdag visade vid
genomdrifvandet af principerna för straff- och
cellsystemet, oafsedt det starka motstånd, som
deremot gjordes; hvaraf jag dragit den slutsats,
att regeringen förmår hvad som helst, det hon med
fullt allvar vill, fastän detta för representationen
hvarken är förmånligt eller särdeles hedrande.
Mot slutet af samma riksdag uppmanades jag af vännen
Hans Jansson till mera skärpa uti ett anförande,
angående 114 § regeringsformen samt beloppet
och tyngden af jordbrukets onera och derjemte
innehållande ett slags skattevägran genom ifrågastäldt
uteblifvande från voteringarne. Detta var bifallsvis
undertecknadt af nära nog hela bondeståndet och
vållade stort allarm på riddarhuset och mycket
skrän af de servila tidningarne, samt gaf Minerva
anledning ifrågasätta huru vida jag var författare
eller det hela utgånget från herr Lars Hiertas
fatabur, hvaraf äfven jag råkade taga anstöt, och
derföre anmodade vice talmännen Nils Pehrsson och
Pehr Ericsson att infinna sig hos herr Askelöf med
protest och hänvisning till mina förutnämnda 2:ne
skrifter samt till herrar Ekmark och Wallmark, från
hvilkas tryckerier de utgått. Protesten infördes i
Minerva och jag erhöll således full satisfaktion. Vid
samma riksdag inträffade ock, att sekreteraren,
advokatfiskalen Agathon Heurlin, anfölls af Ruthberg
på ett sätt, att den förre fann sig föranlåten till
afskedstagande, samt ersattes af lagman Cassel,
en man i alla afseenden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
