Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En riksdagsbondes anteckningar I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kan rättfärdiga detta vigtiga uppdrag; adelns
egentliga egendom: säterier, ladugårdar, rå-
och rörshemman m. fl. äro dock befriade från så
många bidrag och servituter till det allmänna,
att man må förundra sig huru desamma kunnat
från början tillkomma, och gifvit mig anledning
offentligen förklara: att adeln skulle se sig sjelf
bäst till godo, om den offrade dessa fördelar på
fäderneslandets altare och ställde sig till likhet med
andra medborgare. Från den så kallade kronotionden,
hvaraf militär-, civil-, ecklesiastik- och andra
stater hufvudsakligast hemta deras aflöning, äro
dessa egendomar alldeles befriade, och frälsehemman
utgöra deraf blott en mindre betydlig del. Skall
en prestgård eller andra allmänna hus, tingsställe,
fattighus med flera
byggas eller repareras, äro dessa egendomar äfven
befriade, så att den som skall uppgöra fördelning
af materialier till eller kostnader för dessa å
landet så ofta förekommande fall, ej sällan stannar i
förlägenhet för de många undantagen. Hvarken krono-,
post- eller gästgifveriskjuts utgöra de; till och
med den obetydliga aflöning fjerdingsman åtnjuter,
har först i senaste tiden blifvit dem ålagd; hvadan
det med rättvisa kan sägas: att de och den betydliga
folkmängd de ega, synes icke behöfva hvarken prest,
domare, fattigvård eller ordningens vidmakthållare,
ehuru en hvar känner motsatsen, helst sedan det
förderfliga statfolkssystemet egentligen från dem
utgått och så betydligen utbredt sig.
Detta förtjente väl ock ett eget kapitel, om det af
mig kunde rätt framställas.
Vid riksdagen 1840–41 framstäldes af mig en
beskrifning på och några botemedel mot den moraliska
sjukdom samt ekonomiska förlust, som landet genom
detta system alltjemt tillfogas, men några kraftigare
åtgärder i denna väg hafva intill denna tid icke
försports. Utom försämringen af sedligheten och
uppfostringsförmågan hos ifrågavarande klass,
dess försoffning, framtidslöshet och oklara
begrepp om menniskorätt och värde, svårigheten
att återhålla dess tillfälliga böjelse för
utsväfningar och misshushållning, församlingarnas
större betungande med underhållet af dem, hvilkas
utslitna och förlägna ställning i allmänhet de hvarken
förorsakat eller kunnat förebygga, har hvarje redlig
man och bondeståndet i synnerhet att beklaga det
undergräfvande af allmogens samhällighet och styrka,
som härigenom sker; ty om de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
