Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En riksdagsbondes anteckningar I. - En riksdagsbondes anteckningar II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skogsbygden och den handlande trakten oftast inskränkta
och ensidiga. Dock har denna stora provins framstält
åtskilliga mer än vanligt utmärkta män: Anders
Danielsson, Hans Jansson, Dahllöf, Anders Ericsson
m. fl. Longberg var ock född i denna ort och särdeles
frisinnad, innan han lät köpa sig genom utnämning
till talman, det han innan sin död fick tillfälle
att bittert ångra. Vermländingarne ha länge varit
kända för liberala tänkesätt, blott med ett undantag
för Nils Nilsson i Högåsen. Upländingarne ha icke
haft några representanter af betydenhet förrän vid
senare riksdagar genom Ödman och Mengel. Roslagen
åter blott inskränkta hufvuden, t. ex. Insulin och
Matts Pehrsson. Södermanland och Nerike ha länge
haft särdeles utmärkta män: Nils Pehrsson i Boda
och Kihlblom; sedermera Anders Pehrsson, Hultman
och Lekberg, Sköldberg och Uhr samt förre talmannen
Anders Ericsson. Dalarne deremot högst få af någon
slags utmärkelse. Norrländingarne, ehuru vanligtvis
af god omdömesförmåga, hafva likväl mera sällan
frångått de anvisningar deras ledare: Strindlund,
och i senare tider Ruthberg, dem meddelat, hvarigenom
de i allmänhet befunnits på en lägre ståndpunkt,
dock alltid med undantag för Nils Larsson i Tullus
och Eric Ersson i Vallsta.
Att detta nu refererade förhållande snart kommer
att betydligt modifieras och förändras till ett vida
bättre, vill synas mig fullkomligen säkert genom de
vid nu pågående riksdag uppträdande mäns kraftfulla
och fördomsfria bemödanden, åt hvilka fosterlandet
har många skäl att skänka sitt bifall.
Berga i April 1860.
II.
Sedan föregående anteckningar voro nedskrifna, har
jag känt mig manad att öka dem med några referat om,
hvad jag ansett stå i sammanhang med den belägenhet
och de omständigheter, hvaruti jag befunnit mig.
De, som med någon uppmärksamhet följt 1840 års
riksdags förhandlingar, skola säkerligen medgifva,
att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
