Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I trollens våld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Så glad är herr Anders över att föra till hus den
stolts jungfrun Ellen Brahe, rik som han, viljestark
som han, att han halvhögt nynnar en vers ur en
folkvisa:
»De möttes allt på det grönskande fält
Krist give, det sker i ditt namn!
Den herre från häst, den jungfru från karm
De togo varandra i famn.
Där kom aldrig så rik en jungfru i brudstol.»
Han minner sig plötsligt på den dag, då han sett skön
jungfrun själv tämja en falk och med vita fingrar,
på vilka de vassa naglarna blänkte, draga tråden genom
fågelns ögonlock och sedan med ett fast och oförfärat
grepp binda upp dem, så att djuret ej kunde se. Modig
och orädd var hon för visso, kunde följa honom på
jakt och ryggade nog ej tillbaka för något skogens
äventyr. Så gill en kvinna äktar icke var man.
Vid en stor äng, där vägar korsades, möttes de
ridande och de åkande under en himmel, på vilken
solen glimmade som en gyllene välkomma på blå
sidenduk. Överallt sjöngo fåglar, dansade fjärilar,
svingade humla och bi. Röda lyste vildrosorna som
unga, kyska läppar, vilka ännu tvekande slöto sig
inför de brännande solkyssarna. Blåklockorna vid
vägkanten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
