Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fideikommisset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det månne ut på detta Bergsmark? Hurudan var the very
old man, som trodde sig ha sina själsförmögenheter
i behåll vid nittio år?
Vad skulle de två tala om, det låg en hel generation
emellan den gamles kraftdagar och Carl-Sebastians. Och
»onkel» Göran Magnus hade väl mest sysslat med
fältmanövrar, älgjakter och fester. Om valkiga händer
och brödkamp, visste han säkert ingenting. Det är en
vid klyfta emellan den, som är sitt ödes man, och den,
som driver med ödet. Hade de ej i allmänhet gjort det,
adertonhundratalets svenska ädlingar? –
Vid krönet av en backe, vände betjänten sig om från
sin plats bredvid kusken och sade, utan att peka:
»Där till höger ser herr baron Bergsmarks corps de
logis. På ägorna har vi åkt hela tiden. Nådig översten
befallde mig att säga till här på Rohultabacke,
att man kan se slottet.»
Slottsherre, jag tackar, tänkte Carl-Sebastian, det är
nästan, som i sagan, när gatsoparen blev prins. Och
han betraktade en mäktig, fyrkantig koloss, vilken
med en mängd krenelerade eller spetsiga torn höjde
sig över grönskan, som om en forntidens jätte rest
sig ur sömnen för att se på det lilla människokryp,
vilket ämnade störa honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
