Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Företal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRET AA i
et är i en för pedagogiken kritisk stund, som denna bok ut-
kommer. Under de senaste 30 åren ha pionjärer förkunnat
en psykologiskt orienterad uppfostringslära, som var på god väg
att bli vetenskaplig. Dess främsta syfte var den mänskliga
personlighetens utveckling. Genom denna väntade man sig
samhällets etiska reformerande. Men den andliga revolutionen på
kontinenten har plötsligt stämplat en dylik uppfattning om
uppfostran såsom ett ”liberalistiskt misstag”. Statens eller
nationens betydelse har överbetonats på grund av den nya
uppfattning om samhället, som politiken där framkallat. Denna
förändring har bl. a. fört med sig, att det arbete, som nedlagts
av den föregående generationen, underskattats, ja delvis
förkastats. Det ser ut, som om redan ett lager av damm hade fallit
över särskilt den tyska, nästan oöverskådliga pedagogiska
litteraturen mellan 1900 och 1932. Här måste särskilt kraftigt
betonas, att denna litteratur, den psykologiska däri inbegripen,
inte på långt när ännu utnyttjats vetenskapligt. Även
praktiken har försummat att dra full nytta av den. Ett
vetenskapligt sovrande och ett kritiskt bearbetande borde ha
företagits. Hela den så vunna skörden hade gjort det möjligt att
lägga en fast biologisk och naturfilosofisk grund för
uppfostrans hela problem. Den politiskt orienterade allra ”nyaste”
pedagogiken har emellertid valt en annan väg. Den intresserar
sig framför allt för uppfostrans innehåll och mål, och den har
därför inte hunnit att öka vårt vetande rörande de psykologiskt
bästa medlen. Den nödgas därför att mer eller mindre
medvetet låna av den gångna tidens erfarenheter. Så har t. ex.
tanken på barnets spontanitet och självverksamhet övertagits
även av dem, som enligt sin politiska inställning kunde ha
väntats betona ledningens primat och den därav följande
obetingade lydnaden. Den kunnige upptäcker dessa mer eller
mindre lyckade blandningar, men för lekmannen flyta nog
problemen ihop till något vagt, som han slipper att rationalisera.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
