Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hans drottning var död sedan aderton år,
och aderton år blef hans dotter i vår.
Den jungfrun allas hjärtan vann
med sitt ögas glans
och med hullets glans
och med glansen från gyllene solskenshår.
Då konungasonen på jägaretåg
i långfärd bort mot Öster drog,
det hände en gång, att den jungfrun han såg —
en hind i enslig skog.
»Väl mött!» Och med lust han emot henne red,
men bort mellan furornas stammar hon gled —
Hans sinnens lugn hon med sig tog.
Hej! Han sökte visst.
Och han grät till sist.
Ack! Men aldrig han återfick hjärtats fred.
»Och lyster dig pröfva på giljarefärd,
lägg då på sinnet väl, och minns»
— så talade fadern — »med gyllene flärd
hvar jungfru säkrast vinns!
Välj ut dig den hemföljd, som likar dig bäst!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
