- Project Runeberg -  Aldrig för sent! Dramatisk nutidsmålning med sång /
97

(1861) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

97

i stället erbjuda sig tvenne sådana! . . Målte det nu
endast lyckas mig att erbjuda honom en passande verk»
ningskrets, och jag tror mig icke behöfva frukta för
några återfall i den gamla sjukdomen. Arbete och
kärlek! för tusan, ined dessa två tror jag att jag
skulle kunna böta till och_ med en spleensjuk engelsman!
Och dessa äro annars ’de envisaste patienter inan kan
råka ut för! (ser åt höger) Der kommer hon!
försigtigt nu, min kära Kraft . . kom ihåg att det
gäller en kur, hvarpå din egen framtida sällhet beror!

Fjerde Scenen.

DEN FÖRRE. CLARA.

Clara (blek och med långsam gång från höger).
God dag, herr doktor!

Doktorn (går emot henne och leder henne till en
stol, samt sätter sig sedan bredvid henne). God
morgon, mitt kära barn! Hur befinner ni er?

Claha. Fullkomligt väl . . endast litet matt ännu,
men det skall väl snart gå öfver.

Doktorn. Abja, om några dagar ä’ vi åter
friska och rödblommiga, och glada som förut.

Clara. Glad? Det tror jag inte. En sådan här
sjukdom lemnar tillfälle till eftertanka . . och jag har
varit mycket för barnslig och sorglös, men det skall
bli’ annorlunda!

Doktorn. Ah gud bevars, en sådan lon! Jag
känner inte mera igen den fordna Clara!

Clara (med ett matt leende). Hon är också inte
mera densamma.

Doktorn. Det tror hon endast! — Hörpå Clara,
låt oss tala som gamla, goda vänner! — Jag tycker
inte om den der hopplösheten uti er ton och edra
tankar! Skall man väl böja sig för den första
motgångs-Aldrig för stnt. 5

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:00:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aldrigsent/0099.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free