Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
digheter som yttrades, och kunde icke begripa
hvad menniskorna skrattade åt; men så snart
den första förtrollningen lagt sig började Polly
känna sig illa till mods, och tänka att hennes
mor visst icke skulle tycka om att hennes dot-
ter var der. Huru det var tyckte hon att det
blef allt värre och värre, ju längre det led, ty
såväl genom sina egna skarpsynta ögon och sin
fina naturliga instinkt, som äfven af hvisknin-
garne rundt omkring sig, började hon alltmera
förstå hvad som föregick. Då tjugofyra unga
flickor, klädda som jockejer, kommo instörtande
på scenen, smällande med sina ridspön, och
stampande med klackarne på sina knästöflar,
under det de oförskämdt vinkade åt åskådarne,
då tyckte Polly att det icke var det minsta ro-
ligt, men såg helt förlägen ut, och var glad då
de åter gingo sin väg; men då ett annat parti
gjorde sitt inträde i en kostym som bestod af
bara gazvingar, och ett litet stycke guldfrans
omkring lifvet, då visste icke den gammaldags
stackars Polly huru hon skulle bära sig åt, ty
hon kände sig både rädd och ond, och satt med
ögonen fästade på sin affisch, med kinder som
i hvart ögonblick blefvo allt hetare.
Hvad rodnar du så grufligt åt, Polly?" frå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
