Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
Mazeppa visade sig värd sin herres uppriktiga,
om just icke så fina, loford. Nu kommo de för.
träffligt öfverens, ty Tom var just i sin rätta
sfer, och visande sin bästa sida var han glad
och artig på det rättframma, pojkaktiga sätt, som
var honom naturligt, under det Polly glömde
bort att vara blyg, och tyckte mer om honom
än någonsin förut. De skrattade och pratade,
och höllo på att åka "bara en gång till", till
dess det började mörkna och klockorna slog
den vanliga middagstimman. "
<Vi komma för sent; vi måste springa", ro
pade Polly, då de för sista gången stannade
nere på vägen.
«Sitt bara stilla, och jag skall föra dig had
i blinken", och innan hon hann resa sig upp
från kälken, satte Tom af med henne i full
galopp.
«Sådana granna kinder vi hafva; jag öm
skade att du, Fanny, kunde få en sådan färg’
sade herr Shaw, när Polly kom in i matsalen
sedan hon som hastigast hade slätat till sitt
hår. väl
«Din näsa är alldeles lika röd som hallon
såsen der", sade Fanny, i det hon reste sig upp
ur emman, der hon en eller par timmar sutit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
