Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
för fram till soffan, der hän låg, och, nickande
uppmuntrande, lade hon en mjuk liten hand på
hvardera sidan om såret.
<Du är en riktig trumf, Polly", hviskade
Tom. Derpå bet han ihop sina tänder, knöt
samman händerna, och låg fullkomligt stilla, för.
dragande plågan som det anstod en man. Pi
en eller par minuter var det gjordt, och sedan
han fått sig ett glas vin, och blifvit beqvämt
placerad på sin säng, kände han sig, trots smär.
tan i hufvudet, ganska komfortabel. Och då han
fått befallning att hålla sig stilla och försöka
sofva, sade han åt Polly: "Stor tack, Polly, stor
tack", och följde henne med en tacksam blick
då hon tyst försvann genom dörren.
Han måste hålla sig inne en vecka, och såg
högst intressant ut der han låg på soffan, mel
en stor svart plåsterlapp på pannan. Han om:
huldades af alla, ty doktorn hade sagt, att om
slaget träffat blott en enda tum närmare tinnin
gen, så skulle det varit dödande; och tanken att
man hastigt kunnat förlora honom, gjorde den
klumpige gamle Tom oförmodadt kär för allt
Hans far frågade honom minst ett dussin gån
ger på dagen huru han mådde; hans mor talade
beständigt om den "kära gossens underbara rädd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
