Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
«Ja, och det är äfven du, när du vill. Säg,
Fanny, har han icke varit god och tålig hel
tiden nu, och tycka vi icke alla om att skämm
bort honom, då han är snäll?" svarade Polly,
hvilkens bjerta ännu sved af sorg efter den för.
lorade brodern, och som för hans skull ger
ville se förtjenster äfven hos den retsamme Ton,
«Ja, jag känner verkligen icke igen gosse
på sista tiden, men han blir nog lika stygg som
vanligt, bara han blir frisk igen", anmärkte
Fanny, som icke hyste särdeles stor tro till för
bättringar på sjuksängen.
«Det lär du visst veta", mumlade Tom, och
lade sig åter ned på soffan, ty han hade satt
sig upp kapp rak då Polly gjorde den otrolig
anmärkningen, att han var lik den så mycke
älskade Jimmy. Denna enkla lilla historia gjorde
ett djupt intryck på Tom, och dess tårfulla slut
anslog en vek sträng i hans hjerta, som han
likt de flesta andra gossar, gerna ville dölja
Det är mycket behagligt att vara älskad och
beundrad; mycket ljuft att veta att man blir
sörjd och saknad då man går bort, och Ton
greps af ett hastigt begär att blifva lik denn
gosse, som icke hade gjort något märkvärdig
och likväl var sin syster så kär, att hon gril
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
