Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
113
FEMTE KAPITLET.
Ledsamheter.
Sedan barn en tid varit ovanligt goda och
sediga, äro de mycket fallna att göra ett oför-
modadt "höger-om", och uppfriska sig med att
handla som Sancho. Ungefär en hel vecka ef-
ter Toms olyckshändelse uppförde de unga sig
riktigt englalikt, ja till den grad så, att farmor
gade att hon var rädd att "någonting skulle
komma att hända dem". Den kära, gamla frun
behöfde icke vara så ängslig, ty en så utomor-
dentlig dygd räcker icke ända till den sista
flyttningen, annat än i vackra små berättelse-
böcker, och Tom var icke väl åter på benen,
förrän det gick på tok med hela sällskapet, och
mycken bedröfvelse blef deraf en följd.
Det började alltsammans med "Pollys dum-
het", som Fanny sedermera påstod. Just som
Polly en afton sprang ned för att möta herr
Shaw, och höll på att hjelpa honom af med öf-
verrocken, ringde det, och en utsökt bukett af
vackra drifhusblommor lemnades i Pollys hän-
der, ty hon kunde aldrig lära sig hufvudstadens
seder, utan öppnade dörren sjelf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
