Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
137
hufvudet mot kofferten, och snyftade högt: "Det
var icke Pollys fel, det var bara mitt eget."
Tom, ännu röd utaf blygsel, derför att han
Itit narra sig att begå en låghet, lemnade Fanny
it sina tårar och gick manligt att uppsöka den
förolämpade Polly, och erkänna och afbedja sina
mångahanda förbrytelser. Men Polly stod ingen-
städes till att finna. Han letade henne både i
öfre och undre våningarne, dock kunde han in-
genstädes upptäcka henne, och Tom började
blifva orolig. "Det är väl icke möjligt att hon
direkte gifvit sig af på hemvägen?" sade han
till sig sjelf, då han stannade framför klädhän-
garen i tamburen. Men der satt hennes lilla
runda hvardagshatt, och Tom gaf den en ånger-
full liten blick, då han kom ihåg huru många
gånger han till hälften dragit af den, eller skuf-
ft ned den öfver stackars Pollys ögon. "Kan-
hända att hon gått ned till kontoret för att tala
om det för pappa. Det skulle dock icke vara
det minsta likt henne. TI alla fall skall jag gå
om gathörnet för att titta nedför nästa gata."
Ifrig att få sina stöflar, ryckte Tom hastigt
upp dörren till en mörk skrubb under trappan,
der de brukade förvaras, och föll nästan bak-
linges af öfverraskning, ty der på golfvet, med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
