Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
och jag gaf akt på honom så, som en katt gör
med en råtta.
<Han kom bara hit för att undersöka hu-
set, det är jag viss om, men vi skola nog vara
färdiga att taga mot honom", sade jag helt mo-
digt, då jag omtalat saken för familjen.
«Denna fantasi fick makt med oss alla, och
våra krigsrustningar voro verkligen ovanliga,
Mamma lånade sig en harskramla, som hon
lade under sin hufvudkudde. Tant tog en stor
metallklocka till sig i sängen, barnen läto lilla
Jip, råtthunden, sofva inne i deras rum, och
Jack och jag höllo vakt, han med den laddade
pistolen, och jag med en liten yxa, ty jag tyckte
icke om skjutvapen. Biddy, som hade sitt rum
på vinden, öfvade sig att krypa ut på skaferi-
taket, så att hon derifrån skulle kunna klättra
ned och anskaffa hjelp vid första larmsignal.
Hvarje natt ställde vi till något giller för röf-
varne, och buro’ upp till våra sängrum silfver,
pengar och dyrbarheter, jemte vapen, och så-
dana saker som kunde passa att barrikadera oss
med, just som skulle vi lefvat i en krigstid.
«Vi väntade en hel vecka, men ingen röf
vare kom, och vi började nästan känna oss litet
förbigångna, ty andra bland våra bekanta hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
