Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
<Han stännade icke länge qvar, men vi voro
mycket muntra, drucko hans skål, mottogo hans
komplimanger, och njöto i rikt mått af den he-
der han visade oss. |
«Nedanför på gatan var naturligtvis en stor
folksamling, och då han: kom ned, ville folket
spänna hästarne från vagnen och i triumf föra
honom hem till sig. Men han: undanbad:sig
detta, och medan denna affär uppgjordes, ka-
stade vi flickor på honom blommor, dem wi
ryckte från vaser och väggar, och till och med
ur vårt eget hår.
"Han tyckte om det, och skrattade och hvif-
tade med handen åt oss, under det vi immer-
fort "kastade blommor på honom, och ropade
och bådo att han skulle kommå tillbaka igen:
"Vi ungdom visste icke till oss den aftonen;
och huru jag slutligen kom hem till mig, har
jag icke något begrepp om. Det sista jag kan
minnas är endast, att jag, tillsammans med en
flock andra unga flickor, hängde ut genom fön-
stret, och såg huru vagnen försvann, under det
folkmassan hurrade, som: hade den varit galen
«Bevara mig! Jag tycker mig just höra den
ännu! ’"Hurrah för Lafayette och mayor Qui
ney! Hurrah för fru Hancock och de vackra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
