Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Från Agda till Gundborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BLAND BRÄNNINGAR.
156
an missnöje med oss stackars kvinnor af de bil-
dade klasserna. o
Du frågar huru han ser ut. Ah jo, rätt bra.
Man skulle till och med kunna kalla honom en
vacker karl, om han ej ständigt såge missnöjd
ut, och det klär honom alldeles icke.
Kanske att du förvånar dig öfver, det jag
så mycket skrifver om den herrn, men därom får
du alldeles icke tänka illa eller tro att jag är
förälskad i honom. Uppriktigt sagdt, vet jag
ännu icke hvad kärlek är. Jag vet åtminstone
icke på annat sätt än hvad jag läst därom. At
detta skrattar du kanske och inbillar dig själf
mycket väl kunna redogöra för kärleken; men
då bedrar du dig, min kära Gundborg. Låt oss,
framför alt, vara sanna och uppriktiga! När jag
en gång får känna verklig kärlek — jag förmo-
dar mig nog komma dit — skall jag ej under-
låta att underrätta dig och mycket samvetsgrant
bikta mig. Det gör jag icke för någon annan
än möjligtvis för tant Herlefsson. Men du är ju
min bästa vän och min jämnåriga. Du är min
snälla, kära, älskade Gundborg, för hvilken jag
ej har någon hemlighet och hvilken jag vet för-
står mig.
Nej, jag är visst icke kär, men jag känner
deltagande för den der hr Falk, ehuru jag tycker
honom vara bra öfverdrifven i sina åsigter. Han
är onekligen en bekantskap att göra . . . Men nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
