Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Från Agda till Gundborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BLAND BRÄNNINGAR.
188
aldrig kunna få tillräckligt. Tant Herlefsson hjälpte
och tröstade Jakobina, hvilken åter sysslade om-
kring den sjuke.
Jag ville vara till nytta och gick in i stugan.
Tant menade, att vi omöjligt kunde fara från den
stackars flickan och lemna henne ensam med den
döende fadern. Jag var af samma mening och
saknade åtminstone icke den aftonen dansen i
sallskapssalen på badorten. Här var lifvets och
dödens allvar. Hade du ej gjort på samma sätt,
kära Gundborg? Eller hade du kanske hällre
dansat? Jag vill visst icke vara ond på dig för
det. Den ena har det sinnelaget, den andra ett
motsatt, och bägge kunna dock vara goda män-
niskor.
Jag närmade mig Jakobina. Min motvilja för
henne började försvinna och jag kände, att hon
kunde behöfva understöd af en jämnårig kvinna.
Tant hade lutat sig på Jakobinas torftiga bädd
i ett hörn af rummet. Onkel hade klättrat upp
till det lilla kyffet ofvan på för att där taga sig
ett par timmars sömn, till dess den korta
natten vore förbi. På morgonen skulle vi kanske
segla från Svartskär. Jag höll Jakobina sällskap
vid hennes fars sjukbädd.
Händelsevis kastade jag blicken genom fön-
stret och märkte, att någon gick fram och till-
baka utanför stugan. Det kunde ej vara Corne-
liusson, ty jag såg i nattskymningen en hög
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
