Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det är heller icke utan sin djupa betydelse, att
just under de senaste åren den skandinaviska
enhetstanken pä nytt vaknat bland de nordiska folken. Den
tänkes icke nu som då den förra gången behärskade
sinnena; den återupptages i det syfte, för hvilket P.
Wieselgren en gång talade i Skandinaviska sällskapet
i Köpenhamn: för att förena brödrafolken till syskon
efter ett redan verkställdt arfskifte, icke såsom
sammanförda i oskiftadt bo. Men syskonplikt innebär icke
inbördes isolering utan inbördes gemensamhet, ålägger att,
i trots af all individuell själfständighet, akta
familjebandet. Så uppställer man såsom önskemål icke blott
ett allt mera fullföljdt inre närmande emellan de
skandinaviska folken, utan ock deras enande gent emot
utlandet medelst gemensam utrikespolitik.
Under rubriken »De skandinaviska staterna under
imperialismens tecken» meddelade svenska Aftonbladet,
den tidigare skandinavismens trofaste förkämpe, den 2
januari detta år en insänd uppsats, hvari den nyare
skandinavismens uppgift i detta senare stycke klart
framlägges. »Lyckligt hade varit», yttras här bland annat,
»om Sverige och Norge 1864 stridt vid Danmarks sida,
ej som om striden i så fall kunnat få en annan
utgång, utan emedan Skandinaviens enhet gentemot
utlandet då blifvit en själffallen sak. När Syd- och
NordTyskland efter att hafva bekämpat hvarandra 1866,
dock kunnat frivilligt enas om att uppgå i en enda stat
redan 1871, huru mycket lättare hade ej svenskar,
norrmän och danskar efter gemensamt uppträdande 1864
kunnat nå fram till sammanslutning i utrikespolitiskt
afseende, ty någon annan och trängre förening sättes
ej här i fråga. Och dock borde situationen vara långt
gynnsammare för ett dylikt förbund nu än 1864, ty
då gällde frågan tyskt område, men nu, sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
